Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en Fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var Fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De Fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Föreliggande uppsats är en Fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - Fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en Fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Att få barn och bilda familj är en omvälvande händelse i en kvinnas liv. Blivande föräldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma är något en kvinna kan behöva lära sig och det kan gå olika lätt för olika kvinnor. I vårt arbete som neonatalsjuksköterskor hjälper vi mödrar med amning och det har väckt frågan hos oss om kvinnor upplever att de får det stöd vid amning som de behöver. Syftet med pilotstudien är att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd vid amning av sjuksköterskor på BB/egenvårdsavdelning och på BVC under barnets första 3 månader.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-Fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en Fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En Fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva Fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel?s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en Fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en Fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.