Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa Fenomenologisk teori. Den Fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En Fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den Fenomenologiska EPP-metoden.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en Fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En Fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ Fenomenologisk. Analysen ärFenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.   Därför är   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.  I den här studien har jag använt mig av en Fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en Fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen är en Fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk Fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för Fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför..

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en Fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en Fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med Fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en Fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.