Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Äldreomsorgens handläggning och dokumentation har kritiserats för bristande individuell bedömning inför beslut om särskilt boende. Syftet med denna uppsats är att studera hur de äldres livsberättelser kan användas för att nå en fördjupad förståelse för den äldres situation och behov. Vidare är syftet att diskutera hur denna kunskap kan användas för att utveckla den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen och resultera i förbättrad vård och omsorg. Explorativa frågeställ-ningar är; Vilka vändpunkter framstår som centrala i den äldres livsberättelse? Vad kännetecknar de vändpunkter vilka varit av avgörande betydelse för den äldre personens livsberättelse? Hur kan dessa vändpunkter och dess mening för de äldre personernas fortsatta liv förstås utifrån ett livsloppsperspektiv? Metod och urval för uppsatsen innefattade åtta kvalitativt halvstrukturerade individuella intervjuer, vilka genomfördes med fyra äldre omsorgstagare på äldreboenden.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. Därigenom hamnade fokus på den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frågeställningar är: ? Vilka faktorer påverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna på sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbättras i framtiden, gällande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning då studien försöker fånga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes två djupintervjuer med personer som är väl insatta i samverkan i syfte att nå ett metaperspektiv gällande socialtjänstens samverkan.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra kvinnor över 75 år upplever jämlikhet i sina liv, med avseende på ålder, genom att göra intervjuer utifrån en fenomenologisk ansats. Ansatsen medförde utgångspunkten att det är individers upplevelser i sin vardagliga värld som har betydelse för att skapa förståelse. Analytiska verktyg i studien har varit delar av Bourdieus teori i Modeskaparen och hans märke, samt Elias och Scotsons teori i Etablerade och outsiders. De intervjuade kvinnorna framhöll att de upplevde sig bli väl bemötta i samhället. Jag finner dock att det, i deras berättelser, går att återfinna inslag av stigmatisering i äldres liv.