Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva elevers perspektiv på utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

Although school librarians have an important role to play in high schools helping teachers and students during their education, Swedish school librarians are often considered to end up left out by teachers and head principals due to school librarians vague and unclear professional role in the school. The aim of this thesis is to attempt to study school librarians own apprehensions of their particular professional role in a high school context, and how their professional role is believed to be apprehended by teachers and head principals. The results are based on interviews made with eight school librarians working in different high school libraries in Gothenburg during April 2002. By using phenomenographic method various existing apprehensions of the specific phenomena that the professional role of the school librarian constitutes of are made clear. The aim of the method is not to study what the profession constitutes of, but rather how it is apprehended by the school librarians themselves.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Syftet med min studie är att studera och analysera några av grundskolans lärares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass i grundskolan, ur ett lärande perspektiv. Mina frågeställningar är vilka uppfattningar har utvalda lärare om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lärarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbättrar sina resultat i kärnämnen, genom användandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbättrar sina skolresultat i kärnämnen, främst i matematik och engelska.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gällande hedersrelaterat våld och två vanliga perspektiv är kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsätt på hedersrelaterat våld kan leda till svårigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare åtal. Tidigare forskning angående förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat våld och svårigheter i arbetet med våldet är begränsad. Syftet med föreliggande studie var således att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar beträffande arbetet med hedersrelaterat våld. En fenomenografisk ansats tillämpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.