I denna studie granskas hur danslärare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar på ett personligt intresse för området som blivande lärare. Bedömning är ett omdiskuterat ämne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska ämnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgränsning är att förhålla sig till de nya läroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, då det är dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt område, sydöstra Sverige. Metoden som använts är en intervjustudie där personer, som är verksamma lärare inom gymnasieskolan och dansämnet, inom det valda området har intervjuats.

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

The purpose of this Master thesis is to examine how college library managers perceive shelves of book reservation system in an integrity perspective. Privacy is an important part of everyday life in the society of today and according to some people, for example a former library lawyer in the Swedish Royal Library, these shelves conflicts with the Swedish law of Secrecy (Sekretesslagen 9 kap. 22 §). I am therefore interested in how they perceive this system: what weaknesses and strengths it has, why they implemented it, how they have interpreted this law. To answer this I have used a qualitative method called phenomenography and done interviews with five college library managers.

Syftet med undersökningen är att se hur sent anlända elever har upplevt och påverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom våra informanters berättelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har påverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser på sin roll i dagens samhälle. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgått från berättelseforskning för att nå informanternas livsberättelser.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.