Den här studien utgår från en Fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en Fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av återgången till arbete efter långtidssjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var Fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen återgång och att motivation är ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom också att stöd är viktigt för en lyckad återgång. Varifrån stödet kommer varierar, men det är framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student?s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information.

Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på: -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om tysta elever?-         På vilka sätt uppfattar lärare att tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en Fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män.

The purpose of this master?s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder.

Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet på recept. En kvalitativ studie om vårdpersonals syn på att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. Folkhälsovetenskap 160 poäng. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett Fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en Fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med lätt eller måttlig hörselnedsättning uppfattar möten med personal inom den öppna och slutna hälso- och sjukvården med fokus på kommunikation. En intervjustudie med kvalitativ grund, som bestod av fyra deltagare med nedsatt hörsel, genomfördes. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant varefter texten kom att analyseras med inspiration av den Fenomenografiska ansatsen. Fyra beskrivningskategorier framträdde; Att leva med hörselnedsättning, Att påverkas av miljön, Att känna förståelse ger bekräftelse och Att känna sig osynliggjord. Studiens resultat visade att med en ökad kunskap och en större förståelse för denna patientgrupp, skulle möjlighet till ögonkontakt, läppavläsning, samt tillgång till en adekvat miljö kunna åstadkommas.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet Fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.