Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej.

Titeln på arbete är; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras.      I uppsatsens bakgrund framhålls varför samverkan blir vanligare samt vad det innebär för professionella som deltar i den. Samverkan blir vanligare genom att regeringen yrkar på samverkan i praktiken samt att det benämns i lagtext. Samverkan är en omfattande förändringsprocess mot något okänt vilket kan leda till en rädsla för samverkan hos professionella som ska praktisera den.      Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semi strukturerade intervjuer.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier är och hur de legitimeras under EU-rätten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieägare i privatiserade företag.En gyllene aktie är en aktie som är förknippad med särskilda rättigheter vilkaoffentliga ägare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. Särskilda rättigheterinnebär att den offentliga ägaren kan utöva en viss kontroll över dels ägarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. Särskilda rättigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieägaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krävs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell åtgärd bakom särskilda rättigheter.Den främsta anledningen till att staten behåller gyllene aktier i privatiserade företagär oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i fråga oftast är verksamma isamhällsnyttiga sektorer såsom energi eller transport. Staten vill därför behålla visskontroll över bolagen med hänsyn till nationell säkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller säkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga ägare kan hindra utländska investerare ägarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande.

Amergo är ett företag som inriktar sig på att köra ut bland annat frukt och fika till dess kundföretag. I dagsläget utför kundföretagen beställningar via telefon eller e-post. Jag har fått i uppgift att utveckla ett webbaserat IT-system som ska ge kundföretagen möjlighet att utföra och ändra sina beställningar utan Amergos direkta inverkan.Under systemutvecklingens gång har jag tagit Hultgrens (2007) teorier om eTjänster till hjälp för att på ett systematiskt sätt analysera systemet, eller eTjänsten. Denna analys resulterade i en rad frågeställningar vilka är tänkta att vara till hjälp vid vidareutvecklingen av eTjänsten.Därefter har jag, med hjälp av ovan nämnda frågeställningar, analyserat hur eTjänstens relationer kan byggas ut genom att tilläggstjänster skapas.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

ForskningsfrågorPå vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap?På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna.