Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården.

Unga tjejer utsätts ständigt för sexuella trakasserier på krogen. Det kan vara en hand på rumpan, en ovälkommen komplimang eller nedlåtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som är riktat till unga killar i åldrarna 18-25. Mitt mål är att förhoppningsvis kunna förändra detta krogbeteende, sätta stopp eller förebygga ett beteende som kanske ännu inte finns hos den yngre delen av målgruppen. Men för att inte låta appen bli ett slag på fingrarna är alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talspråk, både på engelska och svenska.

Efter att ha jobbat ett antal år i förskolan väcktes frågor hos mig om hur vi bemöter nya målområden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt när det är nytt, men beror detta på brist på kompetens eller rädsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte är något för barn i förskoleåldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för inställningar och hur de använder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna är gjorda i en mellanstor kommun på olika förskolor, med både förskollärare och barnskötare.

Denna rapport handlar om hur utbildningsfilmer skapas. Syftet med rapporten är att förklara hur arbetet gjorts med att skapa utbildningsfilmer. Hur det går till, steg för steg, när en utbildningsfilm skapas och vad som är viktigt att tänka på när man till exempel filmar eller redigerar. Det kommer att finnas bilder med förklarade text så att det ska vara lätt att förstå samt få en inblick om hur det kan se ut. En utbildningsfilm kan exempelvis följa en föreläsning eller beskriva en operation och den används till att utbilda studenter.

Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

Detta examensarbete är ett förslag till en förändring på området Historiska museet och Tegnérsplatsen belägna i Lundagård, Lund. Historiska museets intryck som museum är inte det högst värderade bland Lundabor - för många förmedlar byggnaden snarare känslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belägen på museets baksida väcker ännu mindre intresse hos allmänheten. Det är en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.

Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Det råder delade meningar om huruvida Sverige borde avveckla eller utveckla den kärnkraft som vi idag har. Syftet med uppsatsen är att se huruvida legitimiteten för kärnkraften har ökat eller minskat sedan 1980 års folkomröstning. Är det de beslut som togs vid folkomröstningen 1980 som skall gälla, eller bör de styrande se till vad väljarna vill ha i dagsläget? Uppsatsen har baserats på en litteraturstudie samt statistiskt material. De slutsatser som kan dras i fråga om den svenska kärnkraften är att frågan är något komplicerad eftersom den styrande makten valde att se till folkets röst år 1980, men har i nuläget inte kunnat verkställa sina beslut.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

Ibland används i två dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie är att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvärdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss är engeografisk gräns mellan två olika språkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden från bloggtexterna i en databas.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.