En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier.Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling.Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla.

AbstraktBakgrundStudier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter.SyfteAtt undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor.MetodTvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning. ResultatIngen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas.SlutsatsDet begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna..

Titel: Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Lenell och Katarina Ström Handledare: Tomas Källqvist / Stig Sörling Datum: 2009 ? januari  Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet gjordes som en litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Stigmatisering kring människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) är utbredd. Patienter som lever med viruset har inte bara symptomen av infektionen att ta itu med, de måste också handskas med den diskriminering och de fördomar som finns. Tidigare studier har visat att kunskapsnivån om hiv är låg bland hälso- och sjukvårdspersonal och att de är rädda för att själva smittas när de vårdar hivsmittade patienter. Tidigare studier visar även att sjukvårdpersonal dömer människor med HIV på grund av fördomar kring människors bakgrund och livsstil. Syftet med denna studie var att belysa patienter med HIV/AIDS upplevelser av mötet med vården.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt? och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhälle och i våra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) på olika sätt och i olika svårighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt från brödrost till mer avancerade datasystem och tjänster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter i användandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svårigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsättning. Därför vill vi med den här studien beskriva relevans och svårigheter i användandet av VT hos yngre vuxna utan kända kognitiva funktionsnedsättningar.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.