Partly due to its consequences on the physical and mental health but also because of women?s constant fear of being violated, rape is considered to be a public health issue. The theoretical aspects of rape were first discussed in the 1970?s mainly from the viewpoints of Susan Brownmiller and Michel Foucault. The aim of this literature study is to investigate the different perspectives on whether rape should be viewed as sex or violence, how the controversy has developed and what the authors claim that the different perspectives result in.

Denna C-uppsats bär titeln ?Det står i Bibeln?: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid.

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten.

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

I min uppsats har jag sökt visa hur den grekiska filosofin har påverkat den islamiska genom att koncentrera mig på Avicenna/Ibn Sina (cirka 980-1037), en av de främsta bland islams filosofer. Jag har lagt särskild vikt vid relationen mellan Avicennas och Aristoteles tänkande, men spårat inflytandet via översättningsverksamheten med centrum i Vishetens hus (Bayt al-Hikma) i Baghdad och tidigare tänkare som al-Kindi och al-Farabi. Jag har också beaktat självständiga inslag i Avicennas filosofi och antytt dess senare inflytande, inte bara på hans anhängare utan också på kritiker som al-Ghazali och, via Suhrawardi och andra, på den fortfarande livskraftiga illuministiska traditionen. Avicennas skrifter har också starkt påverkat den västerländska filosofin; de var under en del av medeltiden en huvudkälla till kunskap om Aristoteles tänkande..

Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys.Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp.Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik ? livsåskådningsproblematiken ? dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör..

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren.

This academic essay explores the possibilities to knowledge of God in the thought of Thomas Aquinas. The essay takes its departure from question 12 in the Summa Theologiae, specifically articles 12 and 13 that deal with natural knowledge of God and supernatural knowledge, respectively. It also presents objections made by modern philosophers against these ways of knowledge along with a rebuttal of these objections. Lastly, a conclusion is offered and ends with a reflection on how Aquinas' teaching on human knowledge of God in earthly existence compares with his teaching on the knowledge human beings will have in heaven and what consequences that has for our present knowledge..

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

The aim of this paper is to compare the theology of Dietrich Bonhoeffer and the belief, confession and faith of the Swedish church in order to see similarity. The research questions that have been used are:1: What is the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology?2. What are the main feature the belief, confession and faith of the Swedish church?3: Which are the similarities between the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology and the main feature of Swedish church belief, confession and faith?The research method that has been used is comparative where the Dietrich Bonhoeffers theology is compared whit the Swedish church belief, confession and faith.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..