Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder?Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Kap.1 är inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedonår 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhålla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frågorna i mitt syfte så har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. Två av dess kvinnor, Rut och Ester, är så betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillägnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som är syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och på grund av sin handling räddade livet på judendomens religionsstiftare. Uppsatsen är en litteraturstudie, där jag använder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Denna studie presenterar en tillbakablick på kvinnliga prästers historia från 1958 fram till idag, med tyngdpunkt på attityder och motsättningar som funnits och finns bland såväl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanställning av bibelcitat som kvinnoprästmotståndare har använt och använder som argument mot kvinnliga präster samt en fallstudie av tre kvinnliga präster med olika erfarenheter och upplevelser som berättar om de attityder och eventuella motsättningar de stött på under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprästmotstånd och jämställdhet. För att uppnå mitt syfte har jag använt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga präster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstånd, som enligt dem själva dock begränsas till ett fåtal incidenter som skett i subtil form. Prästerna uppger även att de överlag är nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor är låg..

The aim of this paper is to compare the theology of Dietrich Bonhoeffer and the belief, confession and faith of the Swedish church in order to see similarity. The research questions that have been used are:1: What is the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology?2. What are the main feature the belief, confession and faith of the Swedish church?3: Which are the similarities between the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology and the main feature of Swedish church belief, confession and faith?The research method that has been used is comparative where the Dietrich Bonhoeffers theology is compared whit the Swedish church belief, confession and faith.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.