Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först när döden gör sig synlig..

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pågår en debatt mellan ludologin och narratologin där ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch där spelet självt är det huvudsakliga innehållet och där ingen frågar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden är berättande eller bär på berättande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskådlig dramaturgi och berättande mönster.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004.

Partly due to its consequences on the physical and mental health but also because of women?s constant fear of being violated, rape is considered to be a public health issue. The theoretical aspects of rape were first discussed in the 1970?s mainly from the viewpoints of Susan Brownmiller and Michel Foucault. The aim of this literature study is to investigate the different perspectives on whether rape should be viewed as sex or violence, how the controversy has developed and what the authors claim that the different perspectives result in.

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

Den fjärde juli 2014 kraschde den norska skidstjärnan Petter Northug sin bil efter att ha kört rattfull. Händelsen blev en stor nyhet i både den svenska tidningen Aftonbladet och i norska VG. Huvudfrågan i denna analys handlar om narrativet i Aftonbladet och VG, betraktande händelsen samt Northugs persona, och även om narrativet skiljer på grund av Northugs position som en antagonist i Sverige och en huvudperson i Norge. För att analysera berättelsen i de olika artiklarna tilläpades en egendesignad narrativanalys, sammansatt av det som kändes relevant och användbart i litteraturen. De skillnader som upptäcktes kunde kopplas till teorier om nationell identitet, hjälterollen och medias sätt att använda idrottsmän, i det här fallet Petter Northug, som antingen antagonist eller protagonist.