Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

The aim of this thesis is to, from a feminist point of view, analyse the Universal Decimal Classification UDC, which is an international and widely used classification system. A number of the larger classification systems and subject heading lists have during the last decades been placed in the limelight of various gender studies and the systems treatment of women has been criticized. With this examination of the UDC, I dont merely wish to identify shortcomings and advantages with the UDCs way to treat men and women. The UDC is also used as an example of how the gender problem can be identified and interpretated in classification systems generally. My analysis is performed with a theoretical foundation in feminist science theories about knowledge and norms, together with a linguistic perspective on valuing and emotionally tinged language.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ?vårdnadsbidraget?. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate ? is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ?vårdnadsbidraget??The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ?ras?, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

The purpose of this study is to explore specific pedagogical activities that benefit the student's verbal language development and to learn more about how our schools use teaching methods to achieve the ambitions in the governing documents in Sweden. The aim is finding the correlation between theory, research, governing documents and the educational work in our schools. This study contains an empirical survey in intention to see how teachers, pupils and school administrators experience school activities, to see if those activities are formed with the intention for pupils to reach the learning goals according to the governing documents.The aim of this study has been achieved by relating empirical data with theories and previous research on conversation analysis. Goffman's and Norrby's research on the importance of dialogue and previous research on dialogicity studied by Dysthe, Vygotsky and Bakhtin are presented. Those are related to empirical data and show that most teachers realize the importance of integrating dialogues in daily activities and in different learning contexts.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor. Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.

AbstractAt a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could influence.This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, profession and political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society.

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen itetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant frånde tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan somställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kankopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmaredet ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigareforskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanenskoppling till kön.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.