Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning..

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap.Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter.

Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö.