Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rättspraxis ansett att lojalitetsrabatter som används av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sådana rabattsystem knyter kunden närmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem även ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hävdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i några senare avgöranden, i det närmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem är olagliga i sig. Kritikerna hävdar att lojalitetsrabatter kan ha såväl konkurrenshämmande som konkurrensbefrämjande effekter på marknaden ? även om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter således måste ta hänsyn till båda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan på marknaden.

I takt med den digitala utvecklingen och dess framfart är det relevant att som butik förstå konsumenters interaktion med digitala bildskärmar och hur dessa bildskärmar kan förmedla information, som i slutändan kan locka till sig konsumenter. Det är i och med detta också väsentligt för butikerna och dess medarbetare att få en förståelse kring köpprocessen då vi anser att denna går hand i hand med konsumenters interaktion av skyltning genom digitala bildskärmar. I denna uppsats presenteras det hur konsumenters interaktion med digitala bildskärmar sker och hur konsumenten tar till sig den information som flödar via detta medium. Vidare presenteras köpprocessens alla steg och där en fördjupning i steget informationssökning kopplas till konsumenters interaktion med digitala bildskärmar. Med hjälp av kvalitativa studier där intervjuer varit en central del besvaras den forskningsfråga som presenteras och som i samband med uppsatsens syfte ska ge svar på det centrala i uppsatsen såsom köpprocessen, informationssökning och digitala bildskärmar i butik.Hur går konsumenters köpprocess till och hur påverkas konsumenten i ett informationssökande skede vid interaktion med bildskärmar i butik?Uppsatsen fann en tydlig koppling till en konsuments interaktion till digitala bildskärmar i butik och där en konsuments köpprocess hade stor betydelse för interaktionen.

Med vår studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, där alla kan dela med sig av vad de vill när de vill, så ökar mängden data så pass mycket att markandsförare måste lära sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt länkningar har fått termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus måste företagen lära sig att utnyttja eller bryta igenom. Via en komparativ analys kommer vi att ställa Pringles och Nestlés kommunikationsstrategier mot varandra för att kunna urskilja likheter, skillnader och vad vardera del resulterar i.

Titel: ?Djävulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010.

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, Vårterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga två vetenskapliga radioprogrammens berättarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stått i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat på rätt sätt. Därför är det väldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap går till väga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen är det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra är det amerikanska Radiolab. De är alltså producerade i helt olika länder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav två handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i människors vardag.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi.

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren.

Idag är det nästan femtio år sedan byggsatsningen som kom att kallas miljonprogrammet genomfördes. Alltsedan dess har stark kritik riktats mot de miljöer som skapades och ett flertal försök att förbättra dessa områden har genomförts. Kritiken finns dock till stor del kvar. I Stockholm sker idag nya förnyelsesatsningar av miljonprogramsområden, men i en mer omfattande grad. Ett av dessa projektet är Järvalyftet, som berör sex stadsdelar nordväst om Stockholm.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.