Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen.

To perform a historical record of Beijers Park's development to date is about securing the tracks back in time. The historical record about the park tells not only the history of the park but the city, district, local residents and art of gardening. As the historical story is documented the necessary base for establishment of any care plans in the future and the base for cultural and historical value the park is made. Beijers park can in such work be treated alone or as part of the context of parks that were built during the same era in Malmö's history.Beijers park origin from the era of the late 1800s, when the entire green structure in Malmö changed. The park area today covers 12 hectares and is located in the district Kirseberg.

Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen. Slutsats Att interaktionen, mötet mellan leverantörens personal och dess kunder, är betydelsefull för kundernas tillfredsställelse är inget nytt.

The travelling sector is expanding worldwide, which puts all destinations under pressure to have a functioning social system and good resources to manage the problems and take advantage of the opportunities that the tourism sector can offer a community. The area around Kisumu in Kenya, like much of Africa, tourism can simultaneously ensure a stable financial future while it removes, as a result of a growing population, more and more of the scenery that many tourists want to experience. Responsible travel to natural areas that promotes conservation of the environment and improves the welfare of local people is what defines ecotourism. A concept that implies a closed cycle, where visitor?s needs are met in balance with what can be given back, without risking creating imbalances in society. Along the coast of Lake Victoria, valuable papyrus wetlands provide Kisumu vital ecosystem services such as water purification, climate adaptation while it also serves as a reservoir for biodiversity.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Denna uppsats berör hållbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nämndes första gången av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN år 1983, och definieras som ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov?. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras även ekonomiskt och socialt ansvar.Vår studie har främst fokuserats kring frågan om det finns någon skillnad i vad olika branscher väljer att presentera i sina hållbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frågor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen är frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan välja innehåll i hållbarhetsredovisningen.

Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.