Sökresultat:
346 Uppsatser om Felaktig myndighetsutövning - Sida 17 av 24
Revisorernas kostnad av att utge en going concern- varning
De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.
Frivillig rÀttelse : En diskussion kring gÀllande rÀtt och rÀttssÀkerhet
Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.
FörbÀttrad avfallsprovtagning: LKAB Anrikningsverk Kiruna
Detta examensarbete har gjorts Ät Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja Àr att förbÀttra brytningen och förÀdlingen av jÀrngenom hela processen. Ett sÀtt Àr att fÄ en effektivare malmproduktion Àr att fÄ en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete Àr spillet frÄn Kirunas anrikningsverk, dÄ nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket Àr ett av tre förÀdlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs frÄn grÄberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.
Interaktion i utemiljöbranschen : en studie om aktörer, intressen och instÀllning till samarbete
Utemiljöbranschen Àr en del av trÀdgÄrdsbranschen, vilken har mÄnga smÄ aktörer och ett fÄtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utstrÀckning med arbetsomrÄden som Àven berör andra branscher, och utemiljöbranschens grÀnser ter sig dÀrför oklara. DÄ det inte finns nÄgon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frÄgor, framstÄr Àven aktörerna som oklara.
Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade pÄverkar deras förmÄga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, dÄ enskilda aktörer och smÄ samarbeten skapar ett mindre avtryck, jÀmfört med om branschen stod samlad mot sin omvÀrld.
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trÀdgÄrdsbranschens omfattning i form av antal anstÀllda, dÄ man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen.
Som svar gjorde aktörer frÄn utemiljö- och trÀdgÄrdsbranschen en ny rapport för att markera trÀdgÄrdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).
Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram
Titel:Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det ocksÄ kallas, Àr företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna Àr inte underbyggd av nÄgra empiriska undersökningar speciellt inriktade pÄ kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltsÄ. Det behövs dÀrför utökad kunskap om konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.
NJA 2007 s.86 och fastighetssÀljarens plikt att upplysa.
I NJA 2007 s. 86 ansÄgs fastighetssÀljaren ansvarig för ett fel trots att köparen borde ha upptÀckt felet före köpet eftersom sÀljaren underlÄtit att upplysa köparen om felets existens. Med stöd i nÀmnda rÀttsfall har dÀrmed fastighetssÀljaren en viss upplysningsplikt för fel som denne kÀnner till. Trots HD:s tydliga stÀllningstagande angÄende fastighetssÀljarens upplysningsplikt rÄder dock en viss förvirring angÄende rÀttslÀget eftersom NJA 2007 s. 86 fÄtt utstÄ allvarlig kritik frÄn en av de mest ledande och inflytelserika forskarna inom fastighetsrÀtten.
Redovisningsstrategier : Vilka aktörer och faktorer pÄverkar?
Lagstiftning och normgivning kring Ärsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfÀllig information. Det finns en del i Ärsredovisningen som inte Àr lagstadgad, den benÀmns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag vÀljer att redovisa beror till stor del pÄ vilken redovisningsstrategi som företaget tillÀmpar.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen tillÀmpar, nÀr de redovisar frivillig information i Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att undersöka vad som pÄverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrÄ Àr en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som pÄverkar.Vi har undersökt variablerna; anstÀllda, kreditgivare, aktieÀgare, andra företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer pÄverkar valet.BÄde en kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkÀt, via e-mail, till företagen i vÄrt urval, har vi undersökt i vilken utstrÀckning de olika variablerna pÄverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillÀmpas.
ErfarenhetsĂ„terföring och uppföljning av ĂTA: Ett bestĂ€llarperspektiv
IdĂ©n med studien Ă€r att se om LuleĂ„ kommun Tekniska förvaltning kan ta lĂ€rdom av andra organisationer sĂ€tt att hanterandet ĂTA:or (Ăndring-, tillĂ€gg- och avgĂ„ende arbeten), erfarenhetsĂ„terföring samt uppföljning.Studie baseras pĂ„ teorier för erfarenhetsĂ„terföring, tillĂ€mpat pĂ„ ĂTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer Ă€r gjorda för framtagande av resultat och information frĂ„n de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag anvĂ€nds erfarenheter frĂ„n tidigare bra- eller mindre bra hĂ€ndelser under ett projekts genomförande i obefintlig utstrĂ€ckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att nĂ€rmaste kollega inte erhĂ„ller den information som han/hon behöver. Till stor utstrĂ€ckning hanteras erfarenheter och delande av information via muntliga dialoger.
Verifiering av WRF-modellen över Svalbard
Glaciologer har under en lÀngre tid observerat förÀndringar av glaciÀrer pÄ Svalbard, att nÄgra minskar i storlek och att vissa vÀxer. AvsmÀltning med ökade havsnivÄer och potentiellt Àndrad havscirkulation till följd Àr ett scenario som berör mÀnniskor över hela vÀrden. Dessa förÀndringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhÄllandena i omrÄdet till större cirkulationsförÀndringar.De meteorologiska förhÄllandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domÀner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i tvÄ versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polÀrt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som Àr en Äteranalys av de globala vÀderförhÄllandena framtagen av ECMWF. Resultaten frÄn WRF har verifierats mot observationer uppmÀtta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).
Hur ska barn styrketrÀna? : En systematisk granskning av styrketrÀningsstudier
Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketrÀna och hur detta motiveras.1. Vilken trÀningsmodell ger enligt de genomgÄngna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketrÀningsmodellerna Ät för pojkar resp. flickor?3.
Expropriationslagens ersÀttningsbestÀmmelser ? i behov av förÀndring?
ĂganderĂ€tten Ă€r ett av de starkaste skydden som svenska medborgare idag Ă„tnjuter. Denna rĂ€tt löper lĂ„ngt tillbaka i tiden och utgör dĂ€rmed en viktig bestĂ„ndsdel i ett fungerande och rĂ€ttssĂ€kert samhĂ€lle. Trots vikten och betydelsen av Ă€ganderĂ€tten kan fastighetsĂ€gares rĂ€tt att bruka och leva pĂ„ sin jord i vissa fall kan begrĂ€nsas. Vid inskrĂ€nkning av Ă€ganderĂ€tten skall ersĂ€ttning utgĂ„ enligt Regeringsformen 2 kap. 15 § 2 st, dĂ€r det fastslĂ„s att den som blir utsatt skall vara tillförsĂ€krad full ersĂ€ttning för förlusten.
Det funktionella funktionsbegreppet - Ett projektarbete om funktionsbegreppet; dess historia, definitioner och didaktik
En het debatt bÄde i media sÄvÀl som i den offentliga sektorn har pÄ senare Är varit svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. VÀrldsomfattande undersökningar frÄn PISA och TIMSS har legat till grund för en uttalad oro över vad som hÀnder med svenska elever och skolan i sig. Ett av de mest fundamentala begreppen inom matematiken Àr Funktionsbegreppet, vilket introduceras i skolan redan i sjunde klass. Samtidigt Àr det ocksÄ ett komplext begrepp med en omfattande historisk bakgrund. SÄledes kommer detta projektarbete dels Àgnas Ät en litteraturstudie av funktionsbegreppet, men ocksÄ Ät en matematikdidaktisk undersökning dÀr gymnasieelevers förstÄelse för och kring funktionsbegreppet studeras.Syftet med projektarbetet Àr delvis att skÀrpa vÄra egna Àmneskunskaper kring funktionsbegreppet och dÀrmed förebereda oss inför vÄr framtida roll som gymnasielÀrare i matematik.
Branschtidskrifter som contrarian indikator. : En myt eller en strategi som skapar överavkastning?
Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.
Revisorers skadestÄndsansvar : Hur pÄverkas konkurrens, pris och kvalitet av en ansvarsbegrÀnsning?
I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.
Likabehandlingsplaner : En jÀmförande studie av grundskolors likabehandlingsplaner i Hallands lÀn
Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketrÀna och hur detta motiveras.1. Vilken trÀningsmodell ger enligt de genomgÄngna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketrÀningsmodellerna Ät för pojkar resp. flickor?3.