Sökresultat:
824 Uppsatser om Fastighetsnära insamling - Sida 23 av 55
LÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin : Om du inte kan nÄgot annat kan du alltid fÄ jobb pÄ sÄgen
Syftet med studien var att undersöka lÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin. Forskningsansatsen utgick frÄn en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgÄngspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivÄn inom sÄgverksbranschen.
RullstolshjÀlpmedel för tetraplegiker : Utveckling och utvÀrdering av en prototyp
Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan Àr trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bÄlen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan Àr placerad, desto större blir Àven förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sÀttet, att driva en manuell rullstol framÄt med hjÀlp av drivringen, Àr med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framÄt eller över hinder. Ett prototyphjÀlpmedel, som förÀndrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framÄt, med hjÀlp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillÀmpat dynamisk produktutveckling, med anvÀndarna i fokus, för att fÄ fram en prototyp som uppfyller anvÀndarnas krav och som framförallt Àr anvÀndarvÀnlig.
Lek och lÀrande i förskolan En studie om förskollÀrares tankar kring lek och lÀrande
Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna.
VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter.
Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.
BeskattningsrÀttens anpassning till internationella redovisningsprinciper
Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.
Belöningssystem : En kvalitativ studie av belöningssystem i tvÄ tjÀnsteföretag
Bakgrund: Företag anvÀnder sig av belöningssystem som ett motivationsverktyg för att fÄ medarbetarna att arbeta i samma riktning som organisationen samt att uppnÄ de efterstrÀvade mÄlen. Problemdiskussion:Det har blivit en stÀndig utmaning för företag att skapa en drivkraft som motiverar medarbetare. MÀnniskor byter arbete allt oftare ifall de inte kÀnner sig tillrÀckligt behövda eller belönade. DÀrför Àr det viktigt för företag att deras anstÀllda Àr motiverade. PÄ det sÀttet behÄlls presterande personal samt rekryteras det bra talanger.
Fritidshemmet och den sociala inlÀrningen
Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.
Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen
Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.
Bedömning i matematikklassrummet : En undersökning om hur bedömning kommuniceras och uppfattas utifrÄn ett elevperspektiv
Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrÄn ett elevperspektiv och tvÄ frÄgestÀllningar stÀlldes:Vad kÀnnetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrÄn sitt lÀrande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass Ärskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer anvÀndes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del Àr handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lÀrandet. NÄgra observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.
PÄverkansfaktorer pÄ omvÄrdad till patienter med cancer och cytostatikabehadnling
Det Àr fÄ sjukdomar som har lika stor inverkan pÄ en mÀnniska som drabbats som just cancer. Varje Är ökar antalet drabbade och cirka var tredje mÀnniska kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom mÄnga av dessa behandlingar sker pÄ mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vÄrdformer att möta denna form av patienter. DÄ Àr det viktigt att veta vilken omvÄrdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de fÄr. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvÄrdnad vid pÄgÄende cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.
Hur kan en teater vidga sin publik? : En handlingsplan för hur Teater VÀstmanland ska fÄ fler besökare
Problem: Teatrar stÄr inför en ekonomisk förÀndring och kraven pÄ att vara sjÀlvförsörjande har blivit större. DÀrför framkom önskemÄl pÄ förslag och ÄtgÀrder för vad Teater VÀstmanland bör göra för att fÄ fler besökare.Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med ÄtgÀrder och förslag pÄ vad Teater VÀstmanland bör göra för att fÄ fler besökare. Vidare Àr syftet att handlingsplanen Àven ska kunna appliceras pÄ andra teatrar.TillvÀgagÄngssÀtt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater VÀstmanland. DÀrefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som lÄg till grund för frÄgeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att pÄvisa vilka aspekter som Àr vÀsentliga dÄ en teater vill fÄ fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt Àr en handlingsplan som summerar de förslag och ÄtgÀrder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare.
Geoteknisk 3D-projektering
PÄ SWECO VBB har ett projekt som kallas Geomodellen pÄgÄtt ett antal Är,
projektet syftar till att integrera geotekniska, geohydrologiska,
topografiska och miljötekniska förhÄllanden i en och samma 3D-modell. SWECO
VBBs vision med Geomodellen Àr att skapa ett verktyg dÀr all geoteknisk
data i projektet presenteras pÄ ett lÀttöverskÄdligt sÀtt. Detta
examensarbete Àr ett steg i den utvecklingen, arbetets syfte Àr att
undersöka vilka datorverktyg som finns tillgÀngliga pÄ marknaden, samt att
studera vilka av dessa program som kan vara lÀmpliga att anvÀnda för att
göra geotekniska 3D-modeller. Med en geoteknisk 3D-modell menas en modell
dÀr olika jordlager i ett undersökningsomrÄde representeras av ytor i en 3D-
miljö. ĂnskemĂ„let med dessa modeller Ă€r att de i ett projekt skall verka
som projekteringsunderlag nÀr förstÀrkningsÄtgÀrder och dylikt skall
dimensioneras, exempelvis pÄllÀngder och sponter.
Officersprofessionen och den Nya BefÀlsordningen : argumenten kring ett befÀlssystem under ett kvarts sekel
Syftet m denna uppsats Àr att kategorisera argumenten för och emot enbefÀlssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrÄn en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya BefÀlssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefÀlssystem som i princip ÀrallenarÄdande i resten av vÀrlden. Detta befÀlssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa pÄ den bredd av argument som förekommer (bÄde för och emot),kategorisera argumenten utifrÄn en professionsteoretisk utgÄngspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende pÄ om de Àr frÄn tiden för NBO införande eller frÄn nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av frÀmst officiella dokument och vetenskapligaarbeten frÄn Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension pÄ argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.
Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem
De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.
Var gÄr grÀnsen i en demokrati?
Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.
Intern rörlighet ? En fallstudie om arbetsrelaterade faktorer som pÄverkar den interna rörligheten
Syftet med studien Ă€r att förstĂ„ vilka arbetsrelaterade faktorer som kan pĂ„verkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom Ă€mnet Ă€r förhĂ„llandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) Ă€r mĂ„let med studien ocksĂ„ att lĂ€mna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den interna rörligheten. Fokus lĂ€ggs pĂ„ faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Ăven faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie Ă„syftades att mer ingĂ„ende kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare anvĂ€ndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder pĂ„ att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den intern rörligheten.