Sökresultat:
1544 Uppsatser om Fastighetsförvaltande bolag - Sida 10 av 103
IFRS 2 : Effekten pÄ optionsprogram i svenska bolag
Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprÀtta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna Àr att kapitalmarknaden effektiveras genom att jÀmförbarhetenav redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden förbÀttras. IFRS 2 Àr den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka Àr ett sÀtt för arbetsgivaren att rekrytera, behÄlla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pÄgrund av IFRS 2. Detta dÄ IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch dÄ detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen pÄ grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklarahur svenska bolag förhÄller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan pÄ svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.
HÄllbarhetsredovisningens existens i onoterade bolag ? vad krÀvs för att börja redovisa hÄllbarhet
Ăverallt stĂ„r att lĂ€sa om vĂ„r miljö, om hunger och svĂ€lt. Diskussionerna Ă€r mĂ„nga kring hur vi ska ?rĂ€dda vĂ€rlden?. Olika miljöorganisationer har genom Ă„ren drivit pĂ„ de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hĂ„llbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.
Har pensionsredovisningsmetoder olika effekter pÄ volatilitet i Eget Kapital? : En studie av Large Cap-bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm
Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forskningen som pÄvisar detta samband Àven stöds gÀllande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. StÀmmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) pÄvisar större volatilitet i Eget kapital Àn bolag som anvÀnder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta Àr den grundlÀggande problemstÀllningen i uppsatsen.Metod: För att svara pÄ syftet anvÀnder vi oss av bolagens Ärsredovisningar dÀr vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen vÀljer och volatilitet i total Eget kapital mellan Ären 2006-2011.
RöstvÀrdesdifferentiering : En studie om anvÀndandet av röstvÀrdesdifferentiering bland bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger LundinHandledare & Examinator: Fredrik KarlssonBihandledare: Andreas JanssonTitel: RöstvÀrdesdifferentiering - En studie om anvÀndandet av röstvÀrdes-differentiering bland bolag noterade pÄ StockholmsbörsenBakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest anvÀndare av röstvÀrdesdifferentiering i vÀrlden och den svenska Àgarstrukturen kÀnnetecknas av ett koncentrerat Àgande med starka kontrollerande Àgare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande Àgarna i relativt liten utstrÀckning tycks tillskansa sig fördelar pÄ bekostnad av övriga intressenter. SÄledes uppstÄr frÄgan vad som pÄverkar anvÀndandet av röstvÀrdesdifferentiering i bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Uppsatsens syfte: Syftet Àr att testa och analysera sambanden mellan anvÀndandet av röstvÀrdesdifferentiering i bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, Àgarnas intentioner med sitt Àgande samt bolagsspecifika faktorer i det Àgda bolaget.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen anvÀnds frÀmst Ärsredovisningar frÄn bolagen noterade pÄ Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan anvÀndandet av röstvÀrdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsÀgande samt risk.
Revisionsplikt : Vad tycker smÄföretagaren egentligen
I denna uppsats har vi velat undersöka svenska smÄföretagares instÀllning till revisionsplikten. Bakgrunden till vÄrt intresse kring smÄföretagarnas instÀllning till revisionsplikt Àr att det inom EU pÄgÄr en harmoniseringsprocess dÀr man önskar fÄ sÄ samstÀmmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag Àr ett av de fÄ lÀnder i Europa som inte tillÄter undantag frÄn revision för smÄ aktiebolag sÄ kÀndes det som ett intressant Àmne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom smÄföretagarnas instÀllning till revision, dvs. vad kÀnnetecknar de bolag som Àr positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se nÄgra skillnader i instÀllning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.
Kommunala bolags sponsring av idrott
Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.
Engagemang, förÀndringskompetens & lean production
Ă
r 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra Äterköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist pÄ andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört Äterköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mÀngden Äterköpta aktier och antalet genomförda Äterköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sÀtter ramarna för Äterköpet och per Äterköpsprogram fÄr maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. BolagstÀmman beslutar om Äterköp skall bli aktuellt och beslutet strÀcker sig som lÀngst till nÀsta bolagsstÀmma.
Ămsesidiga försĂ€kringsbolag : En kvalitativ studie om bolagsstyrningens betydelse för lönsammheten i ömsesidiga försĂ€kringsbolag
Vi har valt att inrikta oss pĂ„ försĂ€kringsbolag, dĂ„ speciellt ömsesidiga bolag. Ămsesidiga försĂ€kringsbolag prĂ€glas av att kunderna Ă€r dess Ă€gare. FörsĂ€kringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjĂ€nstebolag sĂ€llan tas upp under vĂ„r utbildning, men Ă€ven pĂ„ grund av att försĂ€kringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försĂ€kringsbolag i allmĂ€nhet, utan vĂ„rt intresse vĂ€cktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försĂ€kringsbolag idag gĂ„r mycket bra och det sker stora förĂ€ndringar i dessa bolag.
Innovation i allmÀnhetens tjÀnst : Effektiva innovationsprocesser i ett offentligt bolag
Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport frÄn Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hÄlla samma kvalitet med bara hÀlften av resurserna. Det behövs dÀrför nya sÀtt som kan öka vÀrdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslÄs vara en möjlighet till att hitta nya arbetssÀtt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag pÄ arbetssÀtt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frÄgestÀllningar vÀgledde studien: Vad kÀnnetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra vÀrde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien Àr att ta fram förslag pÄ arbetssÀtt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien anvÀnds en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.
RelativvÀrdering av IT-bolag : En empirisk studie av sex börsnoterade bolag
Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bÀst och investerare omsatte stora mÀngder pengar i aktier och IT-bolagen. TillvÀxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram pÄ marknaden. Sen ?sprack bubblan? som det sÀgs. TillvÀxten stannade upp och försvann, pÄ samma sÀtt försvann mÄnga av dessa nya IT-bolag.
Revisions- och konsultarvodets utveckling pÄ Nasdaq OMX Stockholm under perioden Är 2005 till Är 2012
Ett flertal studier pekar pÄ att en vÀxande andel av revisionsbyrÄernas intÀkter hÀrrör frÄn konsultuppdrag. Samtidigt debatteras det kring huruvida en revisionsbyrÄ bör tillÄtas att utföra revisions- och konsultuppdrag i samma bolag. I Sverige finns i nulÀget inget förbud mot att revisionsbyrÄerna i samma bolag utför konsultuppdrag parallellt med revisionsuppdrag, till skillnad frÄn USA dÀr det Àr striktare reglering. I Sverige finns en bolagsstyrningskod vid namn Svensk Kod för bolagsstyrning som infördes Är 2005 och denna kod har inget förbud mot att bolag anlitar samma revisionsbyrÄ för bÄde revisions- och konsultuppdrag, vilket vissa ser som ett problem. Syftet med denna studie Àr indelat in i tre delar.
SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?
SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.
Marknadens reaktioner och företagens börsprestationer : En studie av successioner i smÄ och stora bolag
Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.
GIS-applikationer i smartphones och till surfplattor
Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag anvĂ€nder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska Ă€ven ge en allmĂ€n beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det Ă€r just nu ökar anvĂ€ndningen av smarta mobiler, sĂ„ kallade "smartphones", hos allmĂ€nheten och Ă€ven företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Ăven försĂ€ljningen av surfplattor har ökat och förvĂ€ntas öka Ă€nnu mer de nĂ€rmaste Ă„ren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevĂ€rt. NĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.
NÀr vinnaren förlorar : Vinnande leverantörs talerÀtt och processram i överprövningsmÄl enligt LOU
Ă
r 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra Äterköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist pÄ andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört Äterköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mÀngden Äterköpta aktier och antalet genomförda Äterköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sÀtter ramarna för Äterköpet och per Äterköpsprogram fÄr maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. BolagstÀmman beslutar om Äterköp skall bli aktuellt och beslutet strÀcker sig som lÀngst till nÀsta bolagsstÀmma.