Den här studien är genomförd under våren 2013 av två studenter vid Handelshögskolan i Umeå. Problem & SyfteStudien undersöker vilken värderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör använda vid värdering av sina anläggningstillgångar, för att mot en investerare uppvisa den mest rättvisande bilden över sin ekonomiska ställning vid utfärdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin värdet av anläggningstillgångar på, ur en investerares synvinkel, det mest rättvisande sättet med hänsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det är att tidigare forskning främst behandlat värderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de används inom Fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien håller en positivistisk kunskapssyn då vi ämnar att se hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar och utifrån teorin se till om det är det bästa sättet ur en investerares perspektiv. Studien använder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det används kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgång. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frågeställningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.

Bakgrund: I början av 1990 ? talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men även påverkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid av stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt värdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrån en marknadsvärdering istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till Fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då k-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år 2014. Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i Fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot är inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsättas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehålla samhällsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militära anläggningar. De svenska underrättelsetjänsterna för polis och militär anger att hotnivån för terrorism är förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras säkra utifrån den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete är att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Bakgrund och problem: Det råder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad än vad det byggs och unga vuxna tvingas att stå i bostadskö i flera år för att överhuvudtaget få en lägenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det få effekten av ett produktionsbortfall på upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 åren.Syfte: Syftet med arbetet är att ge en överblick på hur tre olika företag skulle kunna påverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, fastställa vilka lösningar som läggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan påverkas i framtiden. Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och Fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

På uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan åtgärder på en fastighet eller i dess omgivning och ett förändrat fastighetsvärde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lättare kunna visa för beställaren om att tjänsten i fråga kan leda till ett ökat fastighetsvärde. Med utgångspunkt i den begränsade litteraturen, har information främst samlats genom en intervjuprocess med representanter från Fastighetsbranschen. För att få ett brett perspektiv i ämnet, har representanter med olika befattningar, olika lång erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgränsningar om makrofaktorer, såsom konjunktursvängningar, ränteförändringar, finanskriser, låneinstitutens förändrade låneregler etc.

På uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan åtgärder på en fastighet eller i dess omgivning och ett förändrat fastighetsvärde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lättare kunna visa för beställaren om att tjänsten i fråga kan leda till ett ökat fastighetsvärde. Med utgångspunkt i den begränsade litteraturen, har information främst samlats genom en intervjuprocess med representanter från Fastighetsbranschen. För att få ett brett perspektiv i ämnet, har representanter med olika befattningar, olika lång erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgränsningar om makrofaktorer, såsom konjunktursvängningar, ränteförändringar, finanskriser, låneinstitutens förändrade låneregler etc.