Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur tvÄ olika organisationer arbetar med strategisk HRM vid högkonjunktur respektive lÄgkonjunktur.Metod: För att besvara studiens syfte har vi valt att tillÀmpa en kvalitativ undersökningsmetod. I studien har bÄde primÀrdata det vill sÀga intervjuer samt sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar, Ärsöversikt, hÄllbarhetsredovisning och hemsidor anvÀnts.Slutsatser: Den första slutsatsen i denna studie Àr att Coca-Cola Drycker Sverige AB och TV4 AB ser pÄ HRM som mycket betydelsefullt och att medarbetarna Àr en central tillgÄng som kan utgöra en konkurrensfördel. Den andra slutsatsen Àr att Coca-Cola Drycker Sverige AB inte anvÀnder olika HR-strategier vid olika konjunkturer. Emellertid upplever vi att de gör smÄ förÀndringar i sitt HR-arbete i olika konjunkturer men att de stÀndigt följer de övergripande HR-strategierna. TV4 AB arbetar pÄ olika sÀtt med HRM vid olika konjunkturer.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter mÄste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag stÄr dÄ i val att antingen stÀrka sin position pÄ hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som Àr alltid förenade med olika risker.Denna studie handlar om vilka drivkrafterna Àr och vilka strategier som anvÀnds nÀr företag etablerar sig pÄ en riskmarknad. Undersökningen baseras pÄ fem fallföretag som kompletteras med ExportrÄdets affÀrsklimatstudie.I undersökningen framgick att företagen anser att affÀrsmiljön i Ryssland Àr komplex och har mÄnga grundlÀggande brister. Men trots att marknaden Àr svÄr att arbeta i, innebÀr Ryssland en enorm potential. Företag drivs bÄde av proaktiva och reaktiva motiv, dÀr globaliseringen Àr grundlÀggande drivkraft till varför företag etablerar sig pÄ en riskmarknad.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbÀttra förutsÀttningarna för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ge en bild av de förutsÀttningar som finns i skolan för att frÀmja elevers lÀs- och skrivutveckling. Vi ville Àven gestalta innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet visade i att de generella omrÄdena angÄende arbete med lÀs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lÀrande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. NÀr pedagogerna karaktÀriserade lÀs- och skrivsvÄrigheter talade de om störande och bristfÀllig miljö, dÄliga och okunniga lÀrare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna föresprÄkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Det senaste decenniet har anvÀndandet av Internet ökat och Àr nu bland de mest populÀra formerna av kommunikation. Det har ocksÄ blivit en allt mer anvÀnd metod för att köpa och sÀlja produkter och tjÀnster. FrÄgan Àr hur ett företag med hjÀlp av kundkunskap kan utveckla sina marknadsförings-strategier och köpprocesser för att underlÀtta köp för kunderna och dÀr-igenom öka sin e-handelsförsÀljning. Uppsatsens syfte Àr att, genom att undersöka hur respondenterna uppfattar företagets webbplats samt gör ett verkligt köp frÄn den samma, kunna föreslÄ olika direktmarknadsförings-strategier som kan anvÀndas av företaget för att underlÀtta köpprocessen samt förbÀttra helhetsintrycket av webbplatsen, för kunden. För att besvara det har vi bestÀmt oss för tvÄ forskningsfrÄgor: 1: Hur kan företaget utforma sin webbplats utifrÄn ny kunskap om köpprocessen samt upplevelsen av webbplatsen? 2: Hur kan direktmarknadsföringsstrategier förenkla köpprocessen för kunden och samtidigt öka företagets försÀljning? För att besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden och gjort djupintervjuer och observationer med kunder och potentiella kunder, samt Àven studerat relevant litteratur och forskningsartiklar i Àmnet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

VÄr uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrÄn analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan ocksÄ spÄra pÄverkan frÄn Àgarnas avkastningskrav och frÄn andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning pÄverkas i hög grad av vald strategi..

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stÀrka sin identitet? Mer konkret skulle frÄgan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkÀnslan och hur har det arbetet sett ut och förÀndrats mellan 1976-2003. Tanken Àr att denna undersökning ocksÄ ska kunna hjÀlpa lÀrare att förstÄ hur elevers identitet skapas, bÄde i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjÀlp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Under 1990-talet vÀcktes nya tankar kring hur samhÀllet bÀst hjÀlpte mÀnniskor med lÄngvariga psykiska funktionsnedsÀttningar. Nya kollektiva boendeformer skapades dÀr kommunerna hade uppdraget att erbjuda bostad med sÀrskild service eller boendestöd i den egna lÀgenheten. Personalens uppgifter var, och Àr, att skapa en fungerande vardagsstruktur, ge trygghet, stöd samt arbeta med socialiseringsprocesser. Avsikten var att erbjuda individanpassad vÄrd och omsorg, minska isoleringen och öka sjÀlvstÀndigheten. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier man anvÀnde sig av i arbetet med denna mÄlgrupp för att uppfylla de uppsatta mÄlen.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

?Halmstads Fastighets AB? is a local real estate company investing in sustainable development. One problem though is that the domestic waste, particularly the source separation, at the three resident blocks for students? isnÂŽt working very well. This creates inconveniences for people and environment as well as decreasing the impression on the estates.This project has had the ambition to improve the domestic waste and increase the amount of source separation at HFABÂŽs student hostels.

Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.