Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

IS- och IT-strategier Àr ett koncept som idag Àr av stor betydelse för verksamheter, bÄde inom den privata och offentliga sektorn. ProblemstÀllningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingÄ i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen frÄn studien syftar Àven till att finna ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr lÀmpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs frÄn studien pÄvisar att IS/IT-strategier bör vara heltÀckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mÄl. En IS/IT-strategi bör vara ett mÄldokument dÀr detaljrikedomen Àr lÄng och verksamhetstiden Àr mellan 3 och 5 Är.Studien pÄvisar Àven att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat Àven kan uppnÄs med extern hjÀlp. En viktig faktor för att skapa en framgÄngsrik strategi Àr att ha delaktighet vid utvecklandet.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa och beskriva hur barn i fem Ärs Äldern gör nÀr de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstÄr den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de anvÀnder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar ocksÄ vad de minns nÀr de spelar spelet för andra gÄngen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsÀttas utifrÄn Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgÄr framförallt ifrÄn forskningsförhÄllningssÀttet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjÀlp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestÄtt av de strategier Karlskrona kommun har antagit angÄende dess mobilitetsplanering och ADVANCE har anvÀnts som ett verktyg för att kunna upptÀcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. UtifrÄn denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknÀmnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges Àven exempel pÄ lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna anvÀnda sig av för att kunna förbÀttra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Strategier, omvÀrldsbevakning och implementering Àr alla vÀlkÀnda omrÄden inom Àmnet organisation och ledarskap. Strategier ses som en del av ett företags framgÄngsrecept, och i detta recept ingÄr Àven omvÀrldsbevakningen. FÄ studier har dock fokuserat pÄ just implementering av omvÀrldsbevakning i strategier. För en ökad förstÄelse för denna relation, krÀvs Àven kunskap om de olika konceptens betydelse. I denna studie frÄgar vi oss dÀrför; Vilken betydelse har strategier, omvÀrldsbevakning och relationen mellan dem ? det vill sÀga implementeringen ? för ett företag? Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka relationen mellan omvÀrldsbevakning och strategier.

Bakgrund: MÀnniskor blir allt Àldre och det innebÀr att antalet demenssjuka ökar och dÀrmed Àven antalet anhörigvÄrdare. Att vara anhörigvÄrdare till en nÀrstÄende med demenssjukdom innebÀr ökade pÄfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vÄrdandet av sin nÀrstÄende innebar pÄfrestningar och att relationen förÀndrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hÀlsa. De upplevde förluster av vÀnner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden.

Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Den psykiska hÀlsan har stor betydelse för vÄrt vÀlmÄende och ur folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svÄrigheter att reglera sitt beteende, Àr inget okÀnt fenomen och det Àr mÄnga som lever med det. Tidiga stödinsatser hjÀlper dessa individer till ett vÀl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behÄlla hÀlsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

MĂ„let med att anlita en fastighetsmĂ€klare Ă€r tydligt, bostaden ska bli sĂ„ld till ett tillfredstĂ€llande pris. DĂ€remot Ă€r processen, det vill sĂ€ga vad tjĂ€nsten egentligen innehĂ„ller och hur fastighetsmĂ€klaren sĂ€tter sina arvoden, desto mer diffus. MĂ€klartjĂ€nsten Ă€r liksom tjĂ€nster i allmĂ€nhet opĂ„tagliga, ytterst subjektivt uppfattade och svĂ„ra att standardisera. Det Ă€r bland annat detta som skiljer tjĂ€nster frĂ„n produkter. Även mĂ€klarbranschen Ă€r komplex, dĂ„ den bygger pĂ„ tekniska aspekter samtidigt som valet av fastighetsmĂ€klare bygger pĂ„ personliga aspekter.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva hur det svenska talsprÄket uppfattas att det anvÀnds av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (pÄ skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andrasprÄk. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn som har svenska som andrasprÄk och dels hur de uppfattar att innehÄllet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stÀrka det svenska talsprÄket för dessa barn. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar, och dÀrmed uppnÄ syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestÄende av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för Är 1-3) pÄ skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de anvÀnder olika strategier i arbetet med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn om har svenska som andrasprÄk. TvÄ av dessa strategier tycktes sÀrskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med fÀrre barn.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma om en gÀngrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat fÄ fÀste i SkÄneregionen och vill i sÄ fall belysa karaktÀren pÄ brottsligheten och gÀngen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmÀrksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material pÄ omrÄdet visar att den brottsaktive ungdomen Àr mellan 15-17 Är och företrÀdesvis en pojke av utlÀndskt ursprung. Han umgÄs i gÀng med interna hierarkier dÀr gÀngen mÀrker ut omrÄden som sina. Brotten Àr frÀmst stöld/skadegörelse, vÄldsbrott, narkotikabrott och vapen Àr vanligt förekommande.

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.