Legitimitet Àr en viktig faktor för ett företags överlevnad. KlÀdbranschen, speciellt H&M, har det senaste Ärtiondet fÄtt mycket publicitet och blivit hÄrt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgÄngspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s Ärsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom Ärsredovisningarna försöker bibehÄlla legitimiteten. Som verktyg anvÀnder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehÄlla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier anvÀnds men att vissa förekommer mer frekvent Àn andra.

I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.

ProblemlösningsförmÄgan Àr en av fem förmÄgor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla denna. Syftet med arbetet Àr att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning pÄverkas av pÄ vilket sÀtt lÀraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra en fallstudie dÀr 18 elever indelade i smÄgrupper fick lösa tvÄ olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för tvÄ grupper endast muntligt och för tvÄ grupper bÄde muntligt samt i form av en illustrativ bild med frÄgan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning pÄverkas till viss del av pÄ vilket sÀtt lÀraren presenterat problemet.

Syftet med detta examensarbete Àr att formulera en vÀgledande modell av strategier som Àr lÀmpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av huvudfrÄgor fÄ en bild av vilka strategier som bör ingÄ ien vÀgledande modell och som Àr viktiga för arbetets utfall.FrÄgor:Vilka mÄl har de fokuserat pÄ?Vilka strategier anvÀnds för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gÄ igenom de forskningsrapporter och utvÀrderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lÀrares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pÄlÀrarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta pÄ elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ÀndÄ vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgÄngsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetoddÀr vi har gjort observationer och intervjuer av fem lÀraresbemötande.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka huvudrÀkningskunskaper nÄgra elever i Är 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestÄende av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolÄr 3 och deras lÀrare. Vi ville kartlÀgga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudrÀkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning pÄ eleverna. NÄgra valde olika strategier beroende pÄ uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svÄrigheter med att rÀkna uppgifterna utan hjÀlpmedel.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Forskning tyder pÄ ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det Àr inte frÄgan om utan nÀr tonÄringar börjar intressera sig för alkohol. TillgÀngligheten till alkohol ökar hela tiden. MÄnga tonÄringar vet hur de snabbt, billigt och lÀtt ska fÄ tag i alkoholen som aldrig tycks sina. FrÄgan Àr hur förÀldrar ska förhÄlla sig till detta.

I denna studie har vi undersökt vilka strategier som Àr viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgÄtt frÄn Alters (1980) teori, dÀr han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jÀmfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. VÄr undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillÀmpas i lika stor utstrÀckning. I vÄr undersökning har vi funnit att strategierna som ingÄr i kategorin utveckla en tillfredsstÀllande grund Àr sÀrskilt viktiga att beakta. Vi har Àven funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och sÀkerstÀlla informationsbehovet hos intressenterna..

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av vid text-, hör- och ordförstÄelse i franska. Jag har genom undervisningsförsök och elevenkÀter undersökt vilka strategier elever i en niondeklass har nÀr de arbetar med ovanstÄende moment dÀr uppgifterna Àr hÀmtade utanför den ordinarie lÀroboken. Jag har dÀrutöver intervjuat lÀrare pÄ den skola jag gjort mina undervisningsförsök för att se om de ger eleverna strategier för arbete kring text-, hör- och ordförstÄelse. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har givit mig inspiration till arbetet. Eleverna anvÀnde sig huvudsakligen av framgÄngsrika strategier nÀr de tog sig an de olika uppgifterna.

1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..