Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommensjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggandearbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är attöka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk förhälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjandeprocesser. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för HälsofrämjandeSjukhus och Vårdorganisationer.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Det skånska slättlandskapet uppskattas inte alltid på samma sätt som exempelvis det varierade mellanbygd- eller skogslandskapet med inslag av sjö, skog och äng. Det finns emellertid andra värden att ta fasta vid i det skånska slättlandskapet. Hur människan väljer att se och uppfatta dessa värden, då religion politik och medias påverkan inte står i centrum, är intressant. Tillsammans med mina känslor för det skånska landskapet utgör detta svaret till varför uppsatsen skrivits. Syftet har därför varit att skriva en uppsats som handlar om att lyfta fram det skånska slättlandskapet.

Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhälle. Runt om i världen finns än idag platser där tillgängligheten till det fasta elnätet är begränsad. Oftast är det platser som ligger avlägset och terrängen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnätet. Det kan vara platser som fjäll, öar och skogsområden. På dessa platser används ett fristående elsystem som står för elförsörjningen.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Bakgrund och problem: Senast den 1 januari 2010 ska regioner och landsting ha infört vårdvalsystem som ger patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Målet med detta är att öka patienternas inflytande och även att öka antalet vårdgivare inom primärvården. Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en central fråga och verksamhetens situation och utveckling följs av många intressenter. För att nå mål finns det olika sätt att styra, nämligen genom resultatstyrning, handlingsstyrning och social styrning. Hälso- och sjukvården involverar flera roller, nämligen finansiär/ägare, beställare, utförare och invånare/patient.

Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov träda i arbete. Detta har väckt funderingar på hur hälsan påverkas och vilka hälso-risker som finns. Företagshälsovården fick i uppdrag att genomföra en hälsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anställdas hälsa. Vad man vill ha svar på är medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. Likaså hur ser den så kallade medicinska statusen ut i fråga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anställda?Vid undersökningen användes enkäten ?Nattarbete?, som är ett standardformulär vid AB Previa.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.