Problem: Företag ägnar sig åt ett seriöst hållbarhetsarbete, men det finns anledning att tro att detta inte speglas i deras marknadskommunikation. Förändringar i marknadskommunikation tenderar att vara konservativa, då företag väntar på en indikation från marknaden för ökat intresse av hållbara produkter.Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som gör ett gediget hållbarhetsarbete också använder en marknadskommunikation som är ohållbar. Som en del av detta arbete kommer en grundläggande definition av ohållbar marknadskommunikation att konstrueras genom teoristudier.Metod: En kvalitativ undersökning har använts, då en fallstudie med bildanalys har genomförts, med empirisk data hämtad från företagens marknadskommunikation.Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig i teorier kring marknadskommunikation, hållbarhetsaspekter och konsumtionssamhällets konstruktion.Resultat: Det empiriska materialet redovisas genom fallstudieberättelse, baserad på bildanalysen av marknadskommunikationsmaterial som utförts och den analysmodell som har konstruerats.Analys: Empiriska data som insamlats har jämförts med de teorier som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Resultaten har analyserats för att hitta övergripande likheter inom företagens marknadskommunikationSlutsats: Företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som arbetar seriöst med hållbarhetsarbete kan också använda en ohållbar marknadskommunikation enligt den definition som har konstruerats..

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

A new build in the Swedish nuclear power system would entail increased re-quirements for the proposed repository, which is adapted after the reactors of today. With a fast reactor, capable of burning nuclear waste, operating in parallel with the light water reactors, the increased requirements on the repository could be reduced.In this thesis, simulations of a light water reactor and a fast reactor have been performed by using the Monte Carlo code Serpent to investigate the changes in the fuel inventory. The light water reactor in the study is a boiling water reactor and the fast reactor of the type sodium-cooled fast reactor and they have been used for three different operation scenarios.By studying the fuel composition and the results from the simulations of the three scenarios conclusions can be drawn. Conclusions regarding the change of the fuel inventory and decay heat in Clab as well as the interim storage facility and in the repository. Depending on the operation alternative the changes dif-fered significantly and especially regarding the mass of burned actinides for different fuels in the fast reactor.The lowest increase of fuel assemblies was meet when using 50 years old fuel with 20MWd/kg U burnout and 2,0 % enrichment for start up of the fast reactor and 30 years old fuel assemblies with 50MWd/kg U burnout and 4,7 % enrichment for the further operation of the reactor.The increase of the number of fuel assemblies was 3174, which is equivalent to 641tons of heavy metal.

Syftet med denna uppsats är att i en jämförande studie utreda skillnaderna beträffande gällande rätt avseende upplysningsskyldigheten för säljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska även utreda huruvida skillnaderna är motiverade för säljaren av en vara.Någon bestämmelse som tar sikte på säljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgår det att undersökningsplikten är utgångspunkten för felansvaret och att det inte finns någon generell upplysningsskyldighet för säljaren. I NJA 2007 s.

På 80-talet tog ett nytt rättsligt institut kallat dold samäganderätt sin form. Institutet har växt fram i praxis och innebär att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samäganderätt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet är ägare till. Den dolda samäganderätten innebär att den dolde samägaren kan kräva att genom formenlig överlåtelse eller dom bli insatt som öppen samägare i fastigheten. Innan den dolda samäganderätten förvandlats till ett öppet samägande kan den öppne ägaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hävda dold samäganderätt för att få ut mer vid en bodelning.

Sakrätten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrätten är olika säkerhetsrätter. Säkerhetsrätterna tjänar sitt syfte genom att säkerställa värdet hos såld egendom och används flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet ämne uppstår från tid till annan och avgörandena skiljer sig åt, eftersom ämnets karaktär är komplicerad. Vad händer då handeln sker internationellt och att det i själva verket handlar om ett avbetalningsköp som på ett eller annat vis hamnat utanför landets gränser? Vilken lag ska tillämpas och vad har det för effekt på resultatet? Området som detta rör är inte reglerat i lag och därför är de viktigaste källorna praxis och doktrin.

Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. Ett annat syfte var att jämföra konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer konkurs.

Uppsatsen pekar på att många operatörer på den svenska marknaden inte har lyckats helt med sina strategier. Orsakerna till detta kan vara brister i såväl marknadsföring som förståelse för konsumenternas behov. Lågprisstrategier måste för att lyckas kombineras med aggressiv marknadsföring och..

- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor.

Klädindustrin har förändrats betydligt de senaste 30 åren. Detta har lett till nya affärsmodeller som bygger på trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affärskoncept benämns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nämna några. Konceptet uppmanar konsumenter till att ständigt konsumera kläder som därmed stimulerar konsumenternas behov av att bära det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende får i längden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhällsaktörer ifrågasätter dessa affärsmodeller.