Sök:

Sökresultat:

21 Uppsatser om Fartygsåtervinning - Sida 1 av 2

Ullhandskrabban (Eriocheir sinensis)- En främmande art i svenska sjöar

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen.

En jämförelse av 6 aktuella bostadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Länsvattenmängd

I botten av ett fartygs maskinrum samlas vatten som är blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till länsvattentanken. Det finns två alternativ för vidare hantering av länsvattnet: Antingen avlägsnas oljan i en länsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lämnas i en hamn för destruktion. I dagsläget är det okänt hur mycket länsvatten som produceras ombord på fartyg. Den här studien undersöker möjliga samband mellan de fyra fartygsrelevanta variablerna bruttodräktighet, maskinstyrka, ålder och fartygstyp och mängden länsvatten som produceras ombord på fartyg.

Kan vi inte ha en sån där istället? : om teknisk kravställning på ett fartygsbaserat UAV-system

Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord påörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundläggande tekniskakrav för de delsystem som ingår i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som är framtagnamed spårbarhet i sjöoperativa förmågor, erfarenheter från den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som är möjligt att uppnå med dagenstekniknivå, presenteras som ett förslag till värderingskriterier och effektmått med tyngdpunktpå de krav som ställs på luftfartyget (UAV) i sig..

Säkerhetsorganisationen ombord - alltid ett fungerande organ?

Den här undersökningen handlar om säkerhetsorganisationen ombord på fartygen hos Östersjöns tre största operatörer inom kryssningsbranschen. Syftet med undersökningen var att studera tre fartygs säkerhetsorganisationer och hur dessa verkar vid en nödsitation. Fokus låg på att undersöka vilka vitala funktioner som en säkerhetsorganisation är beroende av och hur säkerhetsorganisationen agerar om en eller flera vitala funktioner skulle falla bort.Den metod som användes var en kvalitativ undersökningsmetod i form av djupintervjuer med sju respondenter. Denna metod valdes för att ge respondenterna stor plats för att förmedla egna tankar och personliga erfarenheter.Resultatet visade att de vitala funktionerna en säkerhetsorganisation framför allt är beroende av är ledningsgruppen, maskingruppen och brandgrupperna. Säkerhetsorganisationerna säkerställer bortfall av de vitala funktionerna genom ett vice-system.

Nödbogseringsmanual M/S Calmare Nyckel

Vår målsättning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgängliga och underlätta beslutsfattandet för besättningen i situationer som kräver nödbogsering. Projektbeställare var Bengt Karlsson, befälhavare på Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gång då i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen på i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men också på andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev väl utfört enligt oss och projektbeställaren.Calmare Nyckel är nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med säkerhet kan säga uppfyller alla tillämpliga krav som ställs på en sådan. Vår förhoppning är att manualen aldrig kommer att behöva användas i skarpt läge, men däremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Fosfora?tervinning genom alkalisk lakning av fo?rbra?nt avloppsslam

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Energikartla?ggning av pelletsproduktion : vid Stora Enso pa? Gruvo?n

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Sjörättsmål : En jämförelse mellan målen i Sveriges sjörättsdomstolar

Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium.Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsdomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar.

Ett förtöjt fartygs rörelser vid kaj - En metod för dimensionering av vågskydd

The major aim of the thesis is to describe the networks, relations and marketing of some university libraries and their customers in the year 2000. I illustrate how these issues interact and whether they have changed due to the recent development of technology and if so, how. The thesis is based on interviews with two directors of libraries and two librarians at two different libraries. A small survey with 16 questionnaires has also been performed in order to get a more general view on librarians' opinions in these questions. The thesis mainly shows that the networks in which the respondents take part primarily exist in the library sphere and towards the universities.

Kraven på en bryggstol : En utredning kring de ergonomiska kraven på bryggstolar

Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg.

Användning av komposterat rötslam i anläggningsjord : En undersökning av innehåll och läckage till recipienten

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Klassningssällskapens regelverk, ett möjligt verktyg för att skapa stryktålighet på örlogsfartyg?

I denna uppsats behandlas hur klassningssällskapens regelverk kan bidra till ett örlogsfartygs överlevnad vid vapenverkan. Syftet är att undersöka om regelverken kan användas för att implementera stryktålighet genom sina notationer och krav på redundans, separation och skydd mot splitter.Arbetet inleds genom kunskapsuppbyggnad av teorier som behandlar örlogsfartygs överlevnad, vilka sedermera bildar arbetets teoriram. Sedan sker en analys av regelverken samt en fiktiv operativ miljö skapas för att ta fram taktiska uppgifter samt hot, vilka sedan omvandlas till verkansdelar och kritiska system. Därefter skapas modellerna som tillsammans med verkansdelarna används i simuleringen som genomförs i simuleringsverktyget Semiautomatsikt fartygs verktyg för AVAL. Simuleringarna mäter utslagssannolikheter av olika funktioner ombord vid påverkan från de framtagna verkansdelarna.

Vilka tendenser kan vi se avseende transport av militära förband, med hjälp av militär eller civil utrustning år 2010

Behovet inom FM att transportera militära förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades så uppstod bl.a. förändringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen på civil och militär sida, kommer troligen att medföra både problem och möjligheter vid transport av militära förband i framtiden. Uppsatsens syfte är att analysera vilka möjligheter FM kan komma att ställas inför, avseende utnyttjande av civil och militär transportutrustning i framtiden.

1 Nästa sida ->