För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning.

Huvudsyftet med examensarbetet är att beräkna lönsamheten för fartygsimport av olika fasta trädbaserade biobränslen. Arbetet vänder sig i första hand till en läsare som har begränsade kunskaper om ämnet.Genom att använda teorier om sjöfartens grunder tillsammans med svensk erfarenhet av logistik, söker författaren finna samtliga steg och faktorer som ingår i importprocessen. Efter att delmomenten kartlagts, kan kostnader härledas och därefter är det möjligt att konstruera kalkyler för erhållande av en företagsekonomisk synvinkel på uppsatsen. Med hjälp av kalkyler och statistik kan analys av lönsamhet beroende på olika importval genomföras.Bränslena som berörs i studien är träbaserade pellets, träbaserade briketter, stamvedsflis samt rundved.Författaren vill även testa en hypotes som förts på tal under jägmästarutbildningen; att det skulle vara mer lönsamt att öka graden av vidareförädling så sent i försörjningskedjan som möjligt. Det innebär att det borde vara mer lönsamt att importera till exempel eukalyptusstammar från Sydamerika som sen sönderdelas vid den svenska industrin, än att transportera flis direkt från samma plats.Resultatet från kartläggning, datainsamling och kalkylering kan sammanfattas kort.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för fartygs styrningsförmåga.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.