Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden.

Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och sammanställning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som går transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgår en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför får, under förutsättning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lämplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt särskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis är nödvändiga för att eleven ska med laglig rätt få utöva sitt arbete efter genomgången utbildning. Det är också nödvändigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anställningsbara.I skolans vardag är dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lärarens tid är olika beroende på typ av utbildning. Det som står helt klart är att läraren måste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strävar efter att få fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjälpa läraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjälp av dokumentanalys som metod.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare år resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har även undersökts om pedagogernas olika könsroller påverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare år. Studien är gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod där tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna är gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Kunskaper i oral hälsa har betydelse för att sjuksköterskor på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka olika sjukdomstillstånd i munhålan. Bristande kunskap i oral hälsa har rapporterats vara ett problem inom vården och därför behövs det ökad utbildning inom oral hälsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra kunskaper inom oral hälsa mellan sjuksköterskestudenter i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen skedde med användning av en strukturerad enkät som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick årskurs 1 (n= 95) och årskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansåg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrågorna framkom att det fanns brister.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.