Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på vad fritidslärare anser om några olika metoder som finns för att arbeta med värdegrunden. Intervjuat sju yrkesverksamma fritidslärare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen är SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, Farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslärarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara använde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.