Vid sätthärdning är så kallade mjuka fläckar ett problem som förekommer vid många härdverkstäder. En vanligt förekommande artikel som sätthärdas är kugghjul och om en sådan artikel med mjuka fläckar monteras finns risken att den inte håller och den kan i värsta fall även förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka fläckar är områden i ytskiktet där hårdheten är lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror på att uppkolningen har försvårats i dessa områden. Tidigare studier har visat att om det bildas svårreducerade oxider på ytan så försvåras uppkolningen av artiklar under sätthärdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka fläckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka fläckar är att på ett kontrollerat sätt bilda en lättreducerad oxid (järnoxid) på ytan som senare kan upplösas under själva uppkolningsprocessen.

Detta examensarbete har utförts på Pan Nordic Logistics (PNL) i Bromma, Stockholm. PNL är ett konceptföretag som erbjuder sina kunder att skicka paket från, till och inom Norden och dessa transporter köper företaget av leverantörer. Ordet koncept- kommer ifrån engelskans concept, alltså begrepp, idé. I PNL:s fall innebär detta att företaget inte har någon egen fysisk distribution utan distributionen sker efter avtal med dess parter. Företaget ser idag ett problem i att det inte har full kontroll på hur leverantörerna sköter sina transportuppdrag gentemot PNL.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Den ökande konkurrensen inom fordonsindustrin har tvingat företag att öka flexibiliteten samt att använda resurser och information mer effektivt. Fordonsindustrin är förknippad med linjetillverkning och det är vanligt att modula system används för att hantera djupa produktsortiment. CKD-verksamheter hanterar komponenter och moduler som levereras till internationella kunder där de monteras ihop till slutprodukter. CKD-verksamheter är i behov av likadana komponenter och moduler som tillverkningslinjerna och detta leder till att komplexa materialflöden uppstår. Studien har genomförts på Scania i Södertälje som bland annat tillverkar bussar och lastbilar.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011.

Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk vars huvuduppgift är drift och underhåll av det svenska elstamnätet. Bekämpningen av oönskad vegetation är en del i underhållsarbetet i anläggningarna och sker i dagsläget med det kemiska bekämpningsmedlet Roundup. Svenska Kraftnät önskar att minska eller ersätta den kemiska ogräsbekämpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten.  En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fältförsök i en av Svenska Kraftnäts anläggningar och dess miljöpåverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma är en termisk metod för ogräsbekämpning som erbjuds av NCC Roads. Ogräset bekämpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlänger tiden det heta vattnet skadar ogräset.

Den här examensuppsatsen ger en överblick av de av miljörättsliga aspekter som kan aktualiseras vid användningen av stabilisering och solidifieringsmetoden (S/S metoden) i Sverige. Arbetet är ämnat att kunna användas som informationsmaterial för alla intressenter dock främst konsulter vars uppgift är att råda verksamhetsutövare vid planering av en verksamhet som inbegriper stabilisering och solidifiering. S/S metoden är en metod för hantering av främst förorenade muddermassor. De geologiska och fysikaliska processer som genomförs med metoden leder till att muddermassor får en fast form och kan användas som byggmaterial. S/S metoden leder också till en innestängning av potentiella gifter vilket gör metoden till en acceptabel metod ur miljöhänsyn.

I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast biomassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd.

Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förändrats med åren. I början ansågs logistik vara enbart en kostnad med en målsättning att minska. Detaljhandeln var även passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker där efterfrågan förelåg. Idag har företagen bättre kontroll över produkterna och kan därför reagera snabbare på kundernas efterfrågan.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.