Sökresultat:
400 Uppsatser om Farligt avfall - Sida 23 av 27
Samband mellan kornstorleksfördelning, kornform, korndensitet, petrografi, fukthalt och skrymdensitet i ballastsorteringar
Varför företag väljer att hållbarhetsredovisa beror bland annat på att olika intressenter efterfrågar det. Redovisningen kan även underlätta både den interna och den externa kommunikationen gällandet hållbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrån KPMG från 2013 bör företag fokusera på hållbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta målgrupperna ska nås. För att uppnå en hög kvalité bör hållbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhängande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje område i hållbarhetsarbetet. När kvalitén på hållbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lägst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jämförelse med internationella företag.
Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter
De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas.
Undersökning av avfallshanteringssystem : För ett nyexploaterat område i Ekhagen, Jönköping
Outside of many Swedish households today, you will find a typical green wastecontainer. This container has not changed since its introduction, despitecomplaints about foul-smelling and its impractical system. Even if the system usedtoday, still is the most optimal choice, there is a lot of newly developedalternatives out there.Its purpose is to get a broader perspective on how a waste management systemcan be developed into a working, land efficiently and aesthetically pleasing systemof humans and the environment in a small residential area.The authors treat the residential area of Jära, Ekhagen, in Jönköping, which ismanaged by JM AB as a problem area in regards to waste management.The issues raised by the authors are the different waste management systems usedin the corresponding areas of the world, how to apply technical andenvironmental as well as the waste management facilities from financial aspects.In the process, the methods used were literature reviews, case studies and aninterview. The case study was done through a modeling of waste managementsystems in the area Jära and an interview was conducted with the company Envacworking with vacuum systems. Studies have been made by different systems n theareas around the world.The results show that using directives and guidance will reduce the environmentalimpact done without replacing the traditional system.
Sopsortering mellan fartyg och Kalmar Hamn : En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn
Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.
Hjälpmedel för personal och besökare på återvinningscentraler
Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter,1.
Miljöutredning av Llentab AB : s verksamheter i Sverige
I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete. Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunder i allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcertifierade eller på annat sätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bäst behövs för att minimera miljöpåverkan.
Textilt upprop : get dirty for human rights
Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund...I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter.Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".
Flygvapnets förmåga vid räddningsinsats
Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.
Hur frigör vi yta?: en undersökning av fabriksområdet vid Volvo Lastvagnar AB i Umeå
Hos företag som saknar restriktioner för lagernivåer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". Så länge ett sådant arbetssätt tillåts fortgå kommer tillgängliga områden sannolikt att fyllas på med allt mer saker och så småningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svårare att hålla ordning. Volvo Lastvagnar AB i Umeå är ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus på fabriksområdet. Det här examensarbetet syftar till att, med hänsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta på fabriksområdet samt skapa bättre ordning.
Hur man kan återvinna befintliga plåtfasader till nya fasader ur ett Cradle to Cradle perspektiv : Från slätplåt till perforerad plåt
Idag, nästan 40 år efter att Miljonprogrammet stod klart, är renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar två fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.Detta examensarbete behandlar återvinning av de befintliga plåtfasaderna på ovannämnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom återvinning använda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plåt till samma fastigheter. Syftet är att redovisa materialets livscykel med hänsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.För att besvara frågeställning har en bit av fasadplåten undersökts i syfte att identifiera plåtmaterialet. Genom att ta reda på plåtens densitet har aluminium fastställts som material.
Förslag till ett ekologiskt bostadsområde
Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.
Livscykelanalys av en flaska whisky
Målet med detta examensarbete är att i samarbete med Mackmyra Svensk Whisky undersöka miljöpåverkan från deras whisky. Utöver detta undersöks även vilka delprocesser av produktionsprocessen som orsakar mest miljöpåverkan, och hur påverkan på miljön kan minskas. Generellt sett används stora mängder resurser inom livsmedelsindustrin, vilket kan ge stor påverkan på miljön. För att identifiera och mäta denna påverkan används i detta examensarbete metoden livscykelanalys. Ett viktigt steg i början av livscykelanalysen är att välja en eller flera funktionella enheter för vilka miljöpåverkan ska beräknas. Denna studie har två funktionella enheter.
Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014 ? 2022
I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament.
Lukt i sporttextil - nödvändigt ont eller möjligt att motverka?
Sporttextil som luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder luktat illa även efter tvätt. Även om lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.
Flödesbalans för förädlingsverken i Svappavaara
LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.