För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Abstract saknas..

Trots att världens sammanlagda välstånd ökar, bor mer än fem av jordens dryga sex miljarder invånare i utvecklingsländer där en vanlig inkomst är under två dollar om dagen. Samtidigt ökar också de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. Många bottnar i ett djupt missnöje och kan spåras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det är ur ett säkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlägga och komma tillrätta med dessa bakomliggande faktorer. Fattigdomsbekämpning är en central term i detta arbete.

Syftet var att uttyda och förstå hur målen och prestationsmåtten i de balanserade styrkorten översätts till operativ nivå i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes från tre organisatoriska nivåer i två olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mål och prestationsmått översattes till operativ nivå i de två undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del på att kommunikationen mellan nivåerna i organisationen fungerade bättre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde på tidsbrist.

Attityder och beteende i ungdomsåren vad gäller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Ungdomsmottagningen är en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att främja ungas sexuella hälsa i helhet. Undersökningen har utförts i samråd med och på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings län och finna förslag till underlag för att kvalitetssäkra ungdomsmottagningarna i länet. Enkätundersökningen baserades på Socialstyrelsens förslag på indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

Obemannade markfarkoster är ännu ganska ovanliga i den svenska Försvarsmakten men borde kunna bli allt vanligare. UGV:er används traditionellt till att utföra smutsiga, tråkiga och farliga arbetsuppgifter. Kan de då vara användbara i Afghanistan mot den motståndare som FM möter där idag?I studien undersöker författaren möjligheterna för obemannade markfarkoster att bidra med militär nytta inom området logistiktransporter. De obemannade transportfordonen kan från grunden utgöras av standardlastbilar i FM som har utrustats med så kallade UGV-kit.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.