Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Empirical research shows that a possible reason why Swedish students mathematical knowledge deteriorates can be a too big focus on imitative reasoning, i.e. recalling solutions or follow algorithms, and a lack of creative mathematical reasoning, i.e. when a student construct his/her own solution and motivates its plausibility with mathematically well-founded arguments. The purpose of this study is therefore to examine if, and in what way, lecturers can provide students an opportunity to learn creative reasoning by simulating creativity in their presentations of examples. Six lectures were observed and 22 task situations were analyzed with respect to three aspects; reflection, plausibility and mathematical foundation, which are to be present in the situation if the reasoning will be seen as simulated creative.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på hur en mångkulturell skola bemöter mångfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Det här ämnet ses som aktuellt då många skolor idag har en mångfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser på den mångkulturella skolan har vi även valt att ta reda på deras syn på skolan samt hur dem ser på begreppet mångfald. Dessa frågor bör ställas för att kunna ta reda på hur skolan sedan bemöter mångfalden och om pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som är i form intervjuer.

Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jämförelsestudie undersöka hur barns lek på tre olika skolgårdar skiljer sig åt och om det finns ett samband mellan de olika skolgårdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen är baserad på observationer och enkätformulär som har använts för att samla in data som är såväl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgränsades till tre närliggande skolgårdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs tre. Vid observationstillfällena ingick barn från årskurs ett till tre.Resultatet visar att oberoende av skolgårdens utformning så är rasterna populära och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion.

There is consensus in research, policy, business and many other areas around the benefits of creativity. Previous research shows that creativity is only spurred under certain conditions. Usually creativity is not associated with concepts such as control, deadline or cost effectiveness. Companies, by contrast, have the need for control and management of their operations, which implies that the two processes can be difficult to reconcile. A company that wants a high creativity while maintaining control and management is forced into a series of organizational compromises.

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Uppsatsen inriktar sig på pedagogers arbete med läromedel för läs- och skrivinlärning med fokus på årskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom läs- och skrivinlärning fram. Det finns två motpoler i läs- och skrivinlärningen: syntetisk metod, som utgår från delarna, och analytisk metod, som har sin utgångspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för läs- och skrivinlärningen upp och diskuteras i förhållande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen är att se på vilka läromedel några pedagoger använder sig av, hur och varför.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever.Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

The purpose of the study was to investigate, using data from the sacerdotal culture, t h espouses of five priests. The main questions were: How does the priestly calling affect thespouse? Do the spouses involve themselves with voluntary work? Do the spouses feel thecongregation have expectations? Do the female and male answers differ?The sacerdotal culture has consisted of several elements. The main element is the priest?scalling for his work.