Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det är så att vuxna, som haft en barndom präglad av en förälders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra på Internet som har en liknande uppväxt. Jag vill ta reda på hur och med vad det här mötet kan hjälpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats på Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. självhjälpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra störda familjer) och liknande där man till skillnad mot i kontakten på ett forum på Internet möts öga mot öga. Mina frågeställningar är:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har påverkat dem och deras förmåga att samspela med andra människor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare är vana Internetanvändare att ett forum på Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att få svar på mina frågor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frågeställningar är: ? Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Barn med diagnosen ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning), är ett kontinuerligt växande diskussionsämne. Uppfattningen som de flesta idag har enats om är att ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp för många barn och deras familjer. Detta innebär att det krävs flera olika verksamheter, t ex. hälso- och sjukvården, förskola, skola, socialtjänst och olika typer av behandlingsinstitutioner, som ska vara inblandade och de måste klara av att hantera dessa individers svårigheter. Anledningen till att problematiken med ADHD har blivit mer framträdande är förändringarna i dagens samhälle som kommer i uttryck speciellt i skolans värld och deras arbetssätt.

Barn- och Ungdomsidrott är idag för de flesta familjer berikande, både för de deltagande barnen och föräldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, där föräldrarnas engagemang är förknippat med något jobbigt. Denna studies syfte är att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina föräldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien på analyser av enkäter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i åldrarna 10 - 12 år. Ett av de resultat som redovisas i studien är, att många av de tillfrågade spelarnas föräldrar är och tittar på träningar och matcher.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Studien hade flera syften. Det första var att på detaljnivå kartlägga och presentera vilka hinder som finns i trafikmiljön på Västra Esplanaden, i centrala Umeå. Det andra syftet var att klargöra vilket stråk som används mest av funktionshindrade personer. Ytterligare har syftet varit att studera vilka behov och begränsningar funktionshindrade personer har och hur de upplever trafikmiljön på Västra Esplanaden, vilka brister de upptäckt i miljön och hur trafikmiljön kan förbättras och åtgärdas för att minska deras handikapp. Målet med studien har varit att genom intressentdialog samla åsikter, göra avvägningar och prioritera åtgärder.

Föräldrar med barn som får diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att föräldrarna ska känna att de får stöd av sjuksköterskan, krävs att de får anpassad och lättillgänglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa behovet av stöd, hjälp och information inom barncancersjukvården, ur både föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola.