1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger.

I dagens samhälle ligger rådgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har därmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och nannyfenomenet är en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? så kallade nannys ? som lär ut tips och tricks till föräldrar som behöver hjälp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och återta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av fokusgruppsamtal ta reda på hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framställning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i nannyprogrammen Nannyjouren och Supernanny.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier.Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats.Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter. .

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Identifiering av fysisk barnmisshandel är en komplicerad uppgift och många misshandelsfall upptäcks inte av sjukvården. Det har skett en attitydförändring i samhället över tid, vilket har bidragit till en ökad anmälningsfrekvens av barnmisshandel. Fysisk barnmisshandel är när en vuxen vållar ett barn skada med eller utan tillhygge. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kännetecken sjuksköterskan ska uppmärksamma vid kontakt med familjer för att upptäcka om barnet har utsatts för fysiskt våld. Med hjälp av tretton artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Forskning visar att barn och föräldrar ser läxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del föräldrar har inte resurser att hjälpa sina barn med läxorna, och därmed blir förutsättningarna för elevernas arbete med läxorna mycket varierande. Att skolan ger läxor och hur de påverkar elever och familjer diskuteras i många delar av samhället, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om läxor?? är att undersöka de diskurser som kan finnas kring läxor. Arbetet är ett försök att klargöra och skaffa en förståelse för de olika aktörernas tankar kring läxor, utifrån deras olika utgångspunkter. Genom intervjuer med lärare och föräldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Det finns idag flera grupper av människor i Sverige som lever med försvagat grepp. Bland annat människor som ådragit sig stroke eller människor som drabbats av en hjärnskada kan till följd få nedsatt greppstyrka. Bioservo technologies grundades 2006 med uppdraget att utveckla mekatroniska muskelstärkande hjälpmedel och deras första produkt är en greppstärkande Servohandske. Företaget har utvecklat en helt innovativ teknik där greppförstärkningen initieras och regleras av användarens egna fingerrörelser. När företaget började närma sig en kommersiell lansering uppstod ett behov av att utveckla en mer användarcentrerad Servohandske.