Ur ett historiskt perspektiv har mycket förändrats de senaste decennierna när det gäller kvinnors möjlighet att göra karriär. Många av de strukturella hinder som tidigare har funnits och hindrat kvinnor från att göra karriär har försvunnit. Men trots det finns det fortfarande andra sorters problem kvar som kvinnor möter när de vill avancera i arbetslivet. Vi vill med denna uppsats fördjupa oss i dessa hinder som stoppar kvinnor på väg uppåt i karriären. Mer specifikt är syftet med denna uppsats att studera det motstånd kvinnliga chefer möter när de gör karriär.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Barn med diagnosen ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning), är ett kontinuerligt växande diskussionsämne. Uppfattningen som de flesta idag har enats om är att ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp för många barn och deras familjer. Detta innebär att det krävs flera olika verksamheter, t ex. hälso- och sjukvården, förskola, skola, socialtjänst och olika typer av behandlingsinstitutioner, som ska vara inblandade och de måste klara av att hantera dessa individers svårigheter. Anledningen till att problematiken med ADHD har blivit mer framträdande är förändringarna i dagens samhälle som kommer i uttryck speciellt i skolans värld och deras arbetssätt.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Barn- och Ungdomsidrott är idag för de flesta familjer berikande, både för de deltagande barnen och föräldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, där föräldrarnas engagemang är förknippat med något jobbigt. Denna studies syfte är att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina föräldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien på analyser av enkäter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i åldrarna 10 - 12 år. Ett av de resultat som redovisas i studien är, att många av de tillfrågade spelarnas föräldrar är och tittar på träningar och matcher.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Embryotransfer är en metod där ett embryo i tidigt stadium flyttas från en donator till ett mottagardjur som sedan bär dräktigheten till förlossning. Det innebär att donatorhonan kan donera flera embryon under en säsong då den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer är således en metod för att snabba på det genetiska urvalet i en grupp djur. Bland de mycket ekonomiskt värdefulla alpackorna i Peru, där många av herdarna saknar alternativa inkomstkällor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlängningen en bättre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment där ett protokoll för embryo transfer från alpacka till lama utförs under fältmässiga omständigheter på en forskningsstation i de peruanska Anderna.

Det finns relativt omfattande internationell (främst amerikansk) litteratur som visat att militärinternationell insats påverkar den anställde och dennes familj/nätverk, men få svenska studier.Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om psykologiska belastningsfaktorer ochstödbehov i samband med militär insats i utlandet med fokus på familjesituationen. Aktuellafrågeställningar var: Hur upplevde veteranen/partnern ökad belastning, stressreaktioner ellerannan påverkan på måendet? Hur upplevde veteranen/partnern/paret behov av stöd? Hurupplevde veteranen/partnern att PREP, ett pedagogiskt förebyggande program för par, varittill hjälp vid insats? Undersökningsgruppen bestod av fyra par som genomgått PREP där en iparet deltagit i en militär internationell insats i Afghanistan. Inför intervjuerna gjordes enintervjuguide på basis av inläst material. Det insamlade intervjumaterialet bearbetades utifråntematisk analys.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhälle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Till Sverige har det idag från utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohälsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I Folkhälsorapport 2009 uppmärksammas att barn som adopteras från länder utanför Europa vårdas två till tre gånger så ofta på sjukhus under ungdomsåren på grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. När det handlar om hälsa hos adopterade är det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebär att vara adopterad. Internationellt adopterade individer växer ofta upp i familjer med bättre socioekonomiska förhållanden, än den genomsnittliga ungdomen i Sverige.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts.

Background: Myocardial infarction is the most frequent cause of death in Sweden. Previous research has indicated large gender differences as regards the type of care received by the patient. Aim: The aim of the literature review was to describe women?s experiences after myocardial infarction. Methods: A literature review based on eleven qualitative articles was performed.