Elmarknaden världen över genomgår förändringar i takt med växande miljö och kvalitetskrav. För att framgångsrikt driva ett företag under hårdnande konkurrens krävs en fokusering på kvalitet i verksamheten, vilket kan underlättas av att införa ett ledningssystem. För Vattenfall Service är det oklart hur de befintliga ledningssystemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö används i entreprenadprojekt. Ledningen upplever att det är svårt att få en fullständig inblick i projekten. Examensarbetet syftar till att utreda om och hur de båda bolagen i Vattenfall Service använder respektive ledningssystemen som stöd vid framdrift av projekt.

Den regionala nivån har med tiden blivit allt viktigare. Både EU:s insatser genom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgångspunkt. Men även på nationell nivå ses den regionala nivån som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige ännu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpå de gamla och det finns en mängd geografiska avgränsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svårt att greppa.

Naturkatastrofer är fenomen som ofta slår plötsligt och oväntat mot befolkningar runt om i världen, varpå stora resurser måste mobiliseras på kortast möjliga tid. När en massiv naturkatastrof inträffar tar en omfattande process sin början inom världens största humanitära organisation, Röda Korset, vilken granskas här. I takt med att naturkatastroferna i världen ökar sätts även större kvantiteter militära tillgångar in för att bistå vid arbetet. Dessa har på senare år utsatts för alltmer kritik riktad mot samarbetssvårigheterna gentemot de rent humanitära aktörerna på plats. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur biståndsorganisationer, med det statuerade exemplet Röda Korset, mobiliserar humanitära biståndsprojekt vid en naturkatastrofsituation.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts.