Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika Familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika Familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika Familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett Familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett Familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett Familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att Familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett Familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att Familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem och behovet av hjälp ökar i Sverige. Familjemedlemmar till personer med psykisk ohälsa har en central roll i tillfrisknandet. Ansvaret hos familjemedlemmar har ökat sedan avinstitutionaliseringen ägde rum. Psykisk ohälsa är livsomställande, både för den drabbade och för familjen.Syfte: Syftet var att belysa familjemedlemmars upplevelser av att leva nära någon som lider av psykisk ohälsa.Metod: Arbetet var en litteraturöversikt och innefattar 10 vetenskapliga artiklar som alla var kvalitativa. Artiklarna har analyserats och sammanställt efter likheter och olikheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som karakteriseras av låg vikt, stört ätbeteende och förvrängd kroppsuppfattning. Sjukdomen drabbar i nio av tio fall flickor och debuterar vanligtvis i åldern 14 till 19 år. Hela familjen påverkas av sjukdomen då vanliga rutiner rubbas och fokus läggs på det sjuka barnet. Det är sjuksköterskans skyldighet att göra familjen delaktig i vården och även ta hänsyn till deras hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilket stöd som en familj till ett barn med diagnosen anorexia nervosa behöver och hur sjuksköterskan kan underlätta för familjen att bli delaktig i vården.

Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet.