The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010).

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar på individnivå i de fall där läkare från Rumänien rekryteras till Sverige. Dessa läkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka två år sedan, och därför uppstod intresset för att även titta närmare på hur integrationen fungerar utifrån ett Familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera här har givetvis varit arbetet. För att kunna få svar på studiens frågeställningar samt skapa en djupare förståelse för detta fenomen ansågs kvalitativ metod vara lämplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 år intervjuats, fem läkare tillsammans med sina makar.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vården. Många av de med cancer vårdas av sina anhöriga som då blir anhörigvårdare. Att få rollen som anhörigvårdare är inte en självklarhet då det faktiskt innebär en förändrad relation till den sjuke samt en förändrad livssituation för den anhöriga själv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krävs stöd från sjuksköterskan och vården.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialtjänsten arbetar med Familjeperspektiv i samband med utredningar och placeringar av ungdomar på institution och i familjehem. Vi har avsett att studera hur socialsekreterare arbetar med placerade ungdomars familjer, hur socialsekreterarnas roll ser ut i arbetet med familjen samt vad som påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme inom sin organisation. Metodvalet har varit kvalitativt och bygger på intervjuer med sex socialsekreterare samt en familjehemssekreterare, som kommer från tre olika socialkontor i Göteborg med omnejd. Studien bygger på en systemteoretisk grund med utgångspunkt i förändrings- och nätverksperspektiv. Tidigare forskning som vi har använt oss av berör ämnen såsom institutionsplaceringar, familjehemsvård, socialkontors klientarbete, organisation och maktperspektiv.