Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Att leva med fibromyalgi påverkar människors upplevelser av sig själva och det dagliga livet. Fibromyalgi har en okänd etiologi och personer som drabbats upplever en mycket svår tid innan de har fått sin diagnos bekräftat. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med sjukdomen fibromyalgi. 18 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1998 och 2001 analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att smärtan, tröttheten och bristen på sömn påverkar förmågan att arbeta, att tröttheten påverkar det sociala livet, att få hjälp av familjen i dagliga sysslor.

Demenssjukdom är en folksjukdom som kräver vård och omsorg under lång tid för varje individ som drabbas. Det är allmänt känt att anhöriga svarar för mycket stora vård- och omsorgsinsatser för äldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en närstående med demenssjukdom till ett äldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav två med subkategorier.

Diabetes typ 1 och 2 är idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling är emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Både kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro.

I hela världen är fetma ett ökande problem bland barn och tonåringar. Det är därför viktigt för allmänheten såväl som vårdpersonal att få kännedom om hur de som är feta upplever sin situation för att kunna erbjuda rätt stöd och hjälp samt att kunna bemöta dem på rätt sätt. Syftet med studien var att beskriva barn och tonåringars upplevelser av att leva med fetma. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på 10 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att barn och tonåringar får utstå kränkning av kamrater, Familjemedlemmar och okända personer.

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Parkinsons sjukdom är en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstånd hos den sjuke och påverkar personens livsvärld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med åldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsägbar och olydig kropp påverkade det dagliga livet; att känna oro och trötthet skapade en påfrestande tillvaro; att ha förändrad självständighet gav förbättrade relationer med närstående och minskat samspel med andra; att lära sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom påverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med närmaste Familjemedlemmar förbättrades.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan Familjemedlemmar.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nära och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

År 2006 levde 17,7 miljoner kvinnor, globalt, med HIV: ett virus som ännu inte har eliminerats, med behandlingar som resulterar i biverkningar och ofta ger resistensutveckling. Syftet för denna uppsats var att studera kvinnornas upp-levelser och erfarenheter av stigma som ett resultat av deras HIV/AIDS diagnos och att analysera och kommunicera ett perspektiv på omsorg. En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att kvinnorna konfronterades med en varierande uppsättning negativa, förutfattade attityder från partners, Familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater när de avslöjade sin HIV/AIDS status vilket påverkade deras självbild. Om de valde att hemlighålla HIV/AIDS fick kvinnorna kontrollera information rörande sina symtom, gömma mediciner eller omklassificera sina tillstånd till andra sjukdomar.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis Familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag.