Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på en Familjecentral konstruerar föräldraskap och kön i deras dagliga arbete. För att ta reda på hur föräldraskapet gestaltas genom ett könsperspektiv på Familjecentralen har jag formulerat två frågeställningar.Hur arbetar man för att öka pappors deltagande? Hur arbetar man med jämställdheten i föräldraskapet?Insamling av empirin till denna undersökning skedde genom fyra kvalitativa intervjuer med personal på en Familjecentral. Tre av intervjuerna skedde muntligt och en intervju skriftligt. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivism och som analytiska begrepp använder jag mig av diskurs, könsperspektiv och könsmaktsordning.Resultat som visade sig var att pappors deltagande var som störst när Mödravårdscentralen hade sina föräldrautbildningar.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på Familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en Familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Background: This paper was performed by a student in the Public Health Sciences program at the University of Gothenburg as a mandate from the district administration (SDF) Askim-Frölunda-Högsbo in Gothenburg. The assignment was formed on the basis of a need for a new service with a family-centered approach in the form of a family center for families with children aged 6-12 years. The family center will be located in the Frölunda area.Aim: The purpose of this paper was to describe and deepen the understanding of the concept of a family center from a public health perspective. A particular focus was put on interventions that are aimed at children aged 6-12 years.Method: Walker and Avants (2011) model for concept analysisResults: The defined attributes that the analysis led to were the following: Collaboration, Health Promotion, Prevention and Support services and the Visitors. The created model case and the borderline cases showed a clearer picture of the concepts meaning.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra Familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion..

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på Familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra Familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Purpose: To examine how a tour operator works to implement sustainability in the development of the business, as well as what significance it has to consumers in selecting a tour operator. Furthermore, the purpose is to provide recommendations on how tour operators should work to communicate their commitments.Methodology: The research strategy applied is a case study which follows an abductive approach. Qualitative and quantitative methods were applied to complement each other. A semi-structured interview with a tour operator and a consumer survey constitute the empirical foundation.Conclusion: The conclusion of the study is that consumers show a positive attitude towards CSR, but do not see it as a determinant when choosing a tour operator. Thus, CSR does not constitute a competitive advantage against competitors.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en Familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Vi har utfört en kartläggning av Hageby Familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på Familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

Syftet med studien var att via distriktssköterskors berättelser undersöka hur BVC sköterskan upptäcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka åtgärder som vidtas i arbetet med barn där misshandel misstänktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats där åtta BVC sköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan använde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkänsla för att upptäcka barnmisshandel.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella på socialtjänsten, mödravården och specialistmödravården beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nätverket skildras. Våra frågeställningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att få dem att upprätthålla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser på samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har när det gäller den beskrivna målgruppen. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod och genomförd genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda målgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer på Mödra-barnhälsovård, Familjecentral eller specialistmödravård, två av dem som barnmorskor på Mödra-barnhälsovård och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjänsten. Teorier om makt har använts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhållandet mellan det professionella nätverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en Familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg".

Samhället har ett ansvar för att prioritera barnen då dessa är en sårbar grupp. En mångfald av studier visar på att flertalet av barn som lever med föräldrar med svårigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohälsa både på kort och på lång sikt. Detta förhållande ledde till att nya bestämmelser infördes den 1 januari 2010 bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsäkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebär att hälso- och sjukvårdpersonal särskilt bör uppmärksamma barnen och stärka barnens rätt till information, råd och stöd då barnets förälder eller vårdnadshavare har fysiska eller psykiska svårigheter i sådan allvarlig grad att det påverkar den vuxnes föräldraförmåga.