Möbler och skulptur är något väldigt besläktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen är centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet.Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bär kommer sätta dessa parametrar ur spel och förändra uppfattningen av föremålen.Jag ska arbeta med mönster för att förändra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestå i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lämplig skala. Dels i 2d men också applicerade mönster på de olika volymerna för att undersöka hur de påverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrån egna teorier och idéer vad gäller mönster och hur man uppfattar volym men också med hjälp av andras studier i ämnet perception.Jag ska skapa möbler med mönster som förstärker eller förändrar deras karaktär utifrån de undersökningar som jag kommer fram till.

Bakgrund: Stroke är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom på grund av de stora konsekvenser den medför. Därav är anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd när någon i dess närhet fått en stroke. Metod: En intervjustudie baserad på tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden.

 SAMMANFATTNINGInledning:Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder.

Bakgrund: Att vara drabbad av schizofreni innebär ofta allvarliga symtom och konsekvenser samt kräver i regel livslång behandling. Närstående till personen med schizofreni är en betydelsefull resurs för behandlingen av sjukdomen. För att sjukvårdspersonal ska kunna ta tillvara på dessa resurser på bästa sätt behövs kunskaper om hur sjukdomen och livssituationen upplevs av de närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med granskning och analys genom en femstegsmodell av sammanlagt tolv vetenskapliga artiklar som studerat upplevelser av att vara närstående till en person med schizofreni.

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor årligen med bröstcancer. Sjukdomen påverkar hela kvinnans livssituation då den medför en rad fysiska förändringar som påverkar identiteten som kvinna och självuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner är inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förändrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Depression är ett sjukdomstillstånd där människan känner hopplöshet och brist pålivsglädje under en längre tid. Ungdomsdepression innebär att ungdomens värld präglasav irritabilitet, koncentrationssvårigheter och en dyster syn på livet. Denna depression ärsvår att upptäcka då ungdomen också befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom på depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och är ett växande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och därför är syftet i denna studie att belysa de känslor somungdomarna upplever i sin depression.

Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att växa upp som hörande barn till döva föräldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien är undersökt utifrån en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva föräldrar eventuellt kan ha förändrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förändrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnå sitt syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en Familj med döva föräldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva föräldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förändrats med tiden? Undersökningsmetoden som har använts i studien för att besvara frågeställningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som är hörande barn till döva föräldrar.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

The purpose of this study was to examine what previous research says about children?s experiences living in a low-income family. Its aim was to found out what children themselves say about their life living in a low-income family and what consequences, practical and emotional, low-income environment has on children. More specifically our aim was to find out how children themselves experienced their situation compared with their peer?s economical situation.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning.