Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begått självmord lämnar efter sig närstående med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida närstående till personer som begått självmord får det stöd som de önskar.Studien är baserad på en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frågeformulär med 66 deltagare. Urvalet utgår ifrån en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela Familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om Familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa Familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta människor. I vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga där tonåringar kan vara en utav Familjemedlemmarna. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur tonåringar upplever sin förälders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonåringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med åtta artiklar som grund.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en Familjemedlem är en utmaning, inte minst om Familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka Familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin Familjemedlem samt att stöd från övrig Familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk Familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt Familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen är okänd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens besvär, ge god omvårdnad och stöd, för att underlätta patientens redan svåra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en självförvållad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever skuld och skamkänslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenhet av skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades åtta vetenskapliga artiklar för att få en kunskap om patienternas känslor kring sin sjukdom. Innehållsanalys användes med ett deduktivt förhållningssätt där data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvå huvudkategorier; skuld och skam var från början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivåer; individ, Familj/omgivning och sjukvård.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bättre förståelse för vilka känslor som kan uppstå vid en ofta självförvållad sjukdom som KOL. Den visar också vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras känsla av värdighet och moral. .