Syftet med studien Àr att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrÄn detfaststÀlla lÀmpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fÄsvar pÄ hur Älder och kroppslÀngd pÄverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos mÀn och kvinnor, hur stimuleringslokationen pÄverka mÀtvÀrdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen pÄverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) Àr den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN Àr ett viktigt diagnostiskt verktygvid bÄde axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvÀrdena för SN eftersom den pÄverkas av olika parameter som Älder, kroppslÀngd ochhudtemperatur. SN Àr dessutom kÀnd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas pÄ grund av minskad eller frÄnvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Logopeder som trÀffar barn med sprÄkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krÀvs dÄ barnet och familjen Àr tvÄ- eller flersprÄkiga. I denna fallstudie beskrivs sprÄkanvÀndningen i en tresprÄkig familj som bor i Sverige. Den flamlÀndsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmÄl med dottern Betty enligt sprÄkstrategin one parent ? one language (OPOL).

The purpose of this study was to obtain an understanding of how the employees at LFV Group Swedish Airports and Air Navigation Services (Luftfartsverket) manage to combine work and family, and put this in relation to the concepts of employer of choice and socially sustainable development. Qualitative interviews were carried out with 23 randomly selected participants at the three largest places of work within the organisation. The results showed that the combination of work and family mostly could be managed but that factors like high workload and feelings of stress affected the participants in a negative way. The main measures facilitating the combination of work and family were shorter working hours and support with domestic chores. LFV can partly be considered an employer of choice when it comes to family friendly benefits but changes could be made for further improvement.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Bakgrund: Av de kroniska sjukdomarna i vÀrlden orsakar hjÀrt-kÀrlsjukdomarna 17,5 miljoner dödsfall per Är. LÀkemedel som anvÀnds för prevention mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr bl.a. statiner. Enligt Socialstyrelsen hÀmtade 455 716 patienter ut lÀkemedel frÄn lÀkemedelsgruppen statiner frÄn apoteken Är 2011. Mellan Ären 1988-2012 har Swedis (biverkningsdatabas) fÄtt inrapporterat 24 biverkningsrapporter relaterat till statiner och neurologiska biverkningar som berör syftet i studien (perifer neuropati, polyneuropati, neuropati).

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter mÀnniskor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrÄn omrÄdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frÄgeformulÀr som fylldes i av 93 anstÀllda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen pÄverkar attityden till avancemang. Höga vÀrden för dessa förhÄllanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vÀnner, att vÀlja glÀdje och förÀndra synen pÄ livet, att göra det som Àr meningsfullt, att vara oberoende och bestÀmma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vÀnner och att ha nÄgot meningsfullt att göra viktigt för mÀnniskor i studien. MÀnniskor ville Àven uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrÀmja hÀlsa hos mÀnniskor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor Àr det mycket viktigt att veta vad de som unika mÀnniskor upplever vara hÀlsa dÄ denna upplevelse Àr högst individuell.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

FolkhÀlsovetenskapligt program.