Bakgrund: Shaken Baby Syndrom Àr en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten Àr vanligare bland barn under ett Är och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj dÀr barnet utsatts för skakvÄld vÀcker mycket kÀnslor och stÀller höga krav pÄ professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, dÀr barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom.

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur det goda barnet konstrueras i lÀseböcker frÄn tre olika perioder. Jag tittar Àven pÄ hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhÀlle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sÀtts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhÀlle.

Abstrakt Bakgrund: Depression Àr en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonÄringar drabbas i hög grad. Depression leder till Ängest, isolering och ofta sjÀlvskadebeteende. TonÄringar söker sÀllan vÄrd. Syfte: Att belysa tonÄringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.

SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Varje Är fÄr omkring 300 barn i Sverige cancer. NÀr ett barn fÄr ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos Àr en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förÀndras och kÀnslor av besvikelse, ilska och sorg kan trÀnga sig pÄ. PÄ sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvÄrdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras kÀnslor.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de pÄverkats av att vÀxa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare Àr en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmÀrksammas. Detta pÄ grund av att missbruket ofta kan vara dolt och dÀrför okÀnt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppvÀxt prÀglad av förÀldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sÄdan miljö kommer en kvalitativ metod att anvÀndas genom tre djupintervjuer.

Syftet med studien var att pÄ lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrÄn familj, trÀnare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd frÄn familj, trÀnare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och mÀn inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (mÀn n =49, kvinnor n =52) frÄn totalt fem olika idrotter, synkroniserad konstÄkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i Äldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mÀtinstrument som anvÀndes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, dÀr framförallt stöd frÄn kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrÄn familj, kompisar och trÀnare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Att vara barn till en förÀlder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebÀra ett svÄrt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att vÀxa upp i en familj dÀr en förÀlder Àr drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos förÀldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjÀlp.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

Diskussionen kring homosexuellas lÀmplighet som förÀldrar och deras rÀtt att bilda familj Àr nu aktuell i samhÀllsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jÀmstÀller homosexuellas och heterosexuellas rÀttigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i Ärskurs 9 vid tre skolor, i frÄgor om homosexuellas rÀtt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhÄllande till könstillhörighet och social klass. MÄlgruppen valdes utifrÄn att ungdomar i den Äldern ifrÄgasÀtter förÀldrarnas pÄverkan och skapar sig egna vÀrderingar. En inblick i detta kan lÀgga fokus pÄ att Àven vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frÄgor dÄ barn och ungdomar i stor utstrÀckning pÄverkas av vuxna.Uppsatsens primÀrdata har insamlats genom enkÀtundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007.

Den hĂ€r studien undersöker patientperspektiv pĂ„ orsaker till Ă€tstörningar och eventuell förĂ€ndring över tid. Undersökningsgruppen bestĂ„r av 56 Ă€tstörningspatienter frĂ„n MHE-kliniken i Mora som svarat pĂ„ öppen skriftlig frĂ„ga, ?Har du nĂ„gon idĂ© om varför du fick matproblem??, i ett formulĂ€r vid behandlingsstart och efter 5 Ă„r.  Svaren kategoriserades av oberoende bedömare enligt Huvudkategorier; SjĂ€lv, Familj, Stressfaktorer utanför familj, Övrigt och Ospecificerat. Resultaten visar att det fanns fĂ„ skillnader mellan huvudkategorier i förhĂ„llande till diagnos och över tid men signifikanta skillnader inom huvudkategorier. Störst förĂ€ndring Ă€gde rum inom kategorin SjĂ€lv dĂ€r betoning av kroppsmissnöje vid behandlingsstart minskade efter 5 Ă„r och faktorer som rörde perfektionism, lĂ„gt sjĂ€lvförtroende och utvecklingskris ökade.

Bakgrund:Att vara ung och fÄ en kronisk sjukdom innebÀr för de flesta en omvÀlvande förÀndring i livet som kan pÄverka hela familjen. Diabetes typ 1 krÀver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermÀtning, att hÄlla en sÀrskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervÀrdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lÄgt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer rÄd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1.