TillgÄngen pÄ organ Àr för liten i förhÄllande till efterfrÄgan. MÄnga patienter hinner avlida i vÀntan pÄ ett nytt organ. För att ingrepp ska fÄ göras mÄste nÀrstÄende underrÀttas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja kÀnd, nÀrstÄende kan dock motsÀtta sig detta. UngefÀr en tredjedel av de nÀrstÄende nekar till donation om den avlidnes vilja inte Àr kÀnd.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros Àr en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen Àr okÀnd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll Àr att lindra patientens besvÀr, ge god omvÄrdnad och stöd, för att underlÀtta patientens redan svÄra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en sjÀlvförvÄllad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever skuld och skamkÀnslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva patienters erfarenhet av skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades Ätta vetenskapliga artiklar för att fÄ en kunskap om patienternas kÀnslor kring sin sjukdom. InnehÄllsanalys anvÀndes med ett deduktivt förhÄllningssÀtt dÀr data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvÄ huvudkategorier; skuld och skam var frÄn början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivÄer; individ, familj/omgivning och sjukvÄrd.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bÀttre förstÄelse för vilka kÀnslor som kan uppstÄ vid en ofta sjÀlvförvÄllad sjukdom som KOL. Den visar ocksÄ vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras kÀnsla av vÀrdighet och moral. .

Möbler och skulptur Àr nÄgot vÀldigt beslÀktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen Àr centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet.Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bÀr kommer sÀtta dessa parametrar ur spel och förÀndra uppfattningen av föremÄlen.Jag ska arbeta med mönster för att förÀndra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestÄ i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lÀmplig skala. Dels i 2d men ocksÄ applicerade mönster pÄ de olika volymerna för att undersöka hur de pÄverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrÄn egna teorier och idéer vad gÀller mönster och hur man uppfattar volym men ocksÄ med hjÀlp av andras studier i Àmnet perception.Jag ska skapa möbler med mönster som förstÀrker eller förÀndrar deras karaktÀr utifrÄn de undersökningar som jag kommer fram till.

Bakgrund: Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom pÄ grund av de stora konsekvenser den medför. DÀrav Àr anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd nÀr nÄgon i dess nÀrhet fÄtt en stroke. Metod: En intervjustudie baserad pÄ tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.

HjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det Àr vanligt att de som drabbats har svÄrt att hantera sin förÀndrade livssituation eftersom sjukdomen pÄverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svÄrare att anpassa sig till livet efter hjÀrtinfarkten Àn mÀn. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Stroke Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsÀttning bland vuxna personer. Varje Är drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling pÄ sjukhus Àr det vanligt med utskrivning till hemmet, dÀr fortsatt rehabilitering sker. NÀrstÄende, frÀmst make/maka förvÀntas ofta ta det största ansvaret för omvÄrdnaden i hemmet. DÀrför Àr det viktigt att informera och göra de nÀrstÄende delaktiga i omvÄrdnaden.

 SAMMANFATTNINGInledning:Trots gĂ€llande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor inte tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av mĂ€nnen motionerar tvĂ„ gĂ„nger per vecka. Tidigare studier visar pĂ„ vilka hinder som finns för regelbunden motion, Ă€ven möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utstrĂ€ckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna pĂ„ en hĂ€lsofrĂ€mjande nivĂ„.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Fem subkategorier vĂ€xte fram genom analys av det manifesta innehĂ„llet: "Har tidigare motionsvana", "TillgĂ„ng till socialt stöd", "Viktigt med tillgĂ€nglighet", "Önskan om sjĂ€lvförbĂ€ttring" och "FörmĂ„ga att prioritera trĂ€ning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonĂ„ring Ă€r av stor betydelse nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„gan att motionera regelbundet i vuxen Ă„lder.

Bakgrund: Att vara drabbad av schizofreni innebÀr ofta allvarliga symtom och konsekvenser samt krÀver i regel livslÄng behandling. NÀrstÄende till personen med schizofreni Àr en betydelsefull resurs för behandlingen av sjukdomen. För att sjukvÄrdspersonal ska kunna ta tillvara pÄ dessa resurser pÄ bÀsta sÀtt behövs kunskaper om hur sjukdomen och livssituationen upplevs av de nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med granskning och analys genom en femstegsmodell av sammanlagt tolv vetenskapliga artiklar som studerat upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med schizofreni.

Om nÀrstÄende ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som Àr utformat utifrÄn deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med nÀrstÄende till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 Ärs Älder planera ett nÀrstÄendestöd. Metoden som anvÀndes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med tvÄ fokusgrupper vid vardera tre tillfÀllen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Depression Àr ett sjukdomstillstÄnd dÀr mÀnniskan kÀnner hopplöshet och brist pÄlivsglÀdje under en lÀngre tid. Ungdomsdepression innebÀr att ungdomens vÀrld prÀglasav irritabilitet, koncentrationssvÄrigheter och en dyster syn pÄ livet. Denna depression ÀrsvÄr att upptÀcka dÄ ungdomen ocksÄ befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom pÄ depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och Àr ett vÀxande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och dÀrför Àr syftet i denna studie att belysa de kÀnslor somungdomarna upplever i sin depression.

FörÀldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda förÀldrar inför förlossning och kommande förÀldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förÀlder ville jag analysera diskursen inom detta omrÄde. Mina utgÄngspunkter Àr att den reproducerar snarare Àn motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av Àmne Àr dels baserat pÄ egna erfarenheter, men tidigare forskning har pÄpekat att ansvarsfördelningen grundlÀggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravÄrden. Som teori anlÀgger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men Àven begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp som hörande barn till döva förÀldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien Àr undersökt utifrÄn en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva förÀldrar eventuellt kan ha förÀndrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förÀndrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnÄ sitt syfte har studien utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en familj med döva förÀldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva förÀldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förÀndrats med tiden? Undersökningsmetoden som har anvÀnts i studien för att besvara frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som Àr hörande barn till döva förÀldrar.

Bakgrund: typ 1-diabetes Àr en sjukdom som ofta drabbar personer som Àr under 30 Är och stÀller stora krav pÄ ens egenvÄrd. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom Àr avgörande för deras egenvÄrd och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde frÄn databaserna Cinahl och Medline dÀr nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté.