Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i vÀstvÀrlden, underliggande hjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr ofta bidragande orsaker till att hjÀrtsvikt uppstÄr. Sjukdomen har en allvarlig pÄverkan pÄ kroppen och gör att personers hÀlsa sÀtts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjÀrtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjÀrtsvikt upplever fysisk, social och psykisk pÄverkan pÄ livet pÄ grund av sjukdomen.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förÀlder i hemmiljö. NÀr en förÀlder fÄr en kronisk sjukdom pÄverkas hela familjen. Multipel skleros (MS) Àr en kronisk sjukdom med stora variationer i bÄde omvÄrdnadsdiagnos och prognos för hela familjen, inte minst barnen. Elva artiklar som motsvarade syftet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 6 kategorier: att ha en begrÀnsad fritid och inte kunna ta hem vÀnner, att engagera sig i hemmet gör en mogen och stolt men minskar friheten, att förÀlderns tillstÄnd pÄverkar ens kroppsbild och gör en arg, att vara orolig för sin egen och förÀldrarnas framtida hÀlsa, att vilja bli behandlad rÀttvist och lÀngta efter tillit samt att prata om problemen, glÀdjas och hoppas pÄ en bÀttre framtid.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje Är cirka 1200 mÀn och kvinnor. Behandling sker frÀmst genom strÄlbehandling och kirurgi. BÄde sjukdom och behandling kan ge svÄra och mÄnga gÄnger bestÄende men som patienten mÄste lÀra sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades.

SjÀlvmord Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begÄtt sjÀlvmord lÀmnar efter sig nÀrstÄende med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida nÀrstÄende till personer som begÄtt sjÀlvmord fÄr det stöd som de önskar.Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frÄgeformulÀr med 66 deltagare. Urvalet utgÄr ifrÄn en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehÄllsanalys.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes Àr en kronisk autoimmun sjukdom som innebÀr att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krÀvs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebÀr förÀndringar i livsstilen och det kan vara pÄfrestande för hela familjen. För att fÄ bÀttre förstÄelse krÀvs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav tvÄ tredjedelar blir friska. MedelÄldern för insjuknandet Àr 64 Är. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvÄrdnad mÄste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgÄr.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 Ärs Älder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes dÀr 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfÀstet, behov av tillgÀnglighet frÄn sjuksköterskan och kvinnans copingförmÄga. Kvinnorna sÄg inom sig en styrka som hjÀlpte dem i sjukdomen.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvÄsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem pÄ en debatt om skilsmÀssa som pÄgick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmÀssa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Problem: En problematik i sjukvÄrden Àr att psykosociala problem sÀllan eller aldrig fÄngas upp av vÄrdpersonalen, att vara ung Àr en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala pÄverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie, dÀr 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte anvÀndes. Resultat och konklusion: Bröstcancern pÄverkade kvinnans relationer med de anhöriga bÄde positivt och negativt. De kroppsliga förÀndringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  pÄ anpassad information och anpassat stöd, de upplevde Àven att de förlorade sin identitet. RÀdslan för att dö eller Äterinsjukna prÀglade kvinnornas liv.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta mÀnniskor. I vÄr kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga dÀr tonÄringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det Àr viktigt att skapa en förstÄelse för hur tonÄringar upplever sin förÀlders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonÄringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med Ätta artiklar som grund.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) Àr en allvarlig psykisk sjukdom som frÀmst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvÀgran och ökat behov av motion svÀlter sig dessa individer och fÄr allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras pÄ en kvalitativ studie med en narrativ ansats, dÀr fem stycken sjÀlvbiografier har sammanstÀllts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrÄn tre kategorier, (1) Att inte hitta sig sjÀlv i sin sjukdom, (2) KÀnna maktlöshet nÀr Ängesten styr, (3) Ta paus frÄn anorexin och vÄga vara sig sjÀlv. Diskussion: TonÄren Àr en tid dÄ identiteten formas och steget ifrÄn att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvÄrdsystemet inom palliativ vÄrd. En anledning Àr att vÄrdpersonalen saknar tillrÀcklig utbildning. Den palliativa vÄrden kan ses som ett lotteri ? dÀr nitlotten Àr att fÄ vÄrdas i slutet av sitt liv av nÄgon som endast har nÄgra timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smÀrtsamma fasen.

Bakgrund: En nÀrstÄende Àr en av patienten sjÀlv vald person att finnas nÀrmast till hands. Att vÄrda en familjemedlem Àr en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den nÀrstÄende tar pÄ sig ett ansvar som kan vara svÄrt att lÀmna ifrÄn sig. Det Àr av stor vikt att nÀrstÄende som vÄrdar nÄgon i hemmet fÄr den hjÀlp och det stöd som behövs, sÄvÀl frÄn slÀktingar som frÄn vÀnner, bekanta och vÄrden.Syfte: Syftet med studien var att fÄ kunskap om upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nÀrstÄende till demenssjuka familjemedlemmar lÀstes. Materialet har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att nÀrstÄende kÀnde ensamhet i vÄrdandet av sin familjemedlem samt att stöd frÄn övrig familj, slÀkt, vÀnner och vÄrden var viktigt för att de nÀrstÄende skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara nÀrstÄende till en demenssjuk familjemedlem kan innebÀra ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Jag vill i min uppsats frÀmst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens sprÄk trots att det nedvÀrderar dem. De fÄr möta och lyssna till det sprÄk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom frÀmst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "NÀr var och en hör just sitt sprÄk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens sprÄk konstnÀrlig gestalt och pÄ det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag anvÀnt mig av Toni Morrisons roman "De blÄaste ögonen". PÄ detta vis byter jag ut Erikssons mÄlgrupp svenska kvinnliga prÀster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhÀlle i Ohio pÄ 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes sprÄk mot en helt annan kontext Àn den hon vÀnder sig till.