SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer med frÄgestÀllningarna ?hur upplever kvinnor att fÄ diagnosen bröstcancer?? Och ?hur upplever kvinnor stöd frÄn familj och vÀnner??. Studien Àr baserad pÄ 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Kvinnors upplevelser av att fÄ diagnosen bröstcancer resulterade i fyra kategorier: att hamna i obalans och bli arg, rÀdd och chockad, att vilja ha förklaring till varför sjukdomen drab-bat en, att kÀnna hot mot livet och vilja att kÀmpa mot döden och att inte vil-ja visa sin smÀrta och bedrövelse för de nÀrstÄende. Kvinnors upplevelser av stöd frÄn familj och vÀnner resulterade i fyra kategorier: att familjen Àr det största och viktigaste stödet, att vÀnner Àr förstÄende och erbjuder hjÀlp Àr underbart och ovÀrderligt, att bli besviken nÀr familj och vÀnner inte förstÄr en och att skydda sig sjÀlv genom att vÀlja sitt umgÀnge.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, dÀr barn ses som aktörer vars röster förtjÀnar att tas pÄ allvar. Syftet var att undersöka regnbÄgsbarns syn pÄ familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i Äldern fem till Ätta Är som alla var samboende med tvÄ mammor. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes och barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbÄgsbarnen pratar om familj utifrÄn relationella band, emotionell nÀrhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som Ă€r viktigt för sjuksköterskan att tĂ€nka pĂ„ i mötet med patienter som ska fĂ„ en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen Ă€r mycket viktigt. Patientens förmĂ„ga att sjĂ€lv sköta sin stomi Ă€r viktig för anpassningen till livet med stomi.

Den hÀr uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som gÄr igenom det. Uppsatsen Àr grundad pÄ kvalitativa metoder och Àr skriven utifrÄn de svaren som vÄra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ reda pÄ hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ teorier och tvÄ begrepp. De teorier som vi har anvÀnt oss av Àr etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsÀttningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjÀnst. Tidigare studier har tagit sinutgÄngspunkt enbart i officerens instÀllning och villighet till internationell tjÀnst. Det som saknats Àr studierav officerspartnerns och familjens vÀrderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgÀnglighet pÄ rÀtt utbildade officerare. Denna brist ÄtgÀrdas nÄgot genom denna uppsats som tarutgÄngspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjÀnst. Uppsatsen ger Àven svar pÄ vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken pÄverkan familjen har pÄ officerens tillgÀnglighet för internationell tjÀnst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjÀnst.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och problematisera homosexuella mĂ€ns upplevelser, erfarenheter och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhĂ„llande till familjen. Studien undersöker vad mĂ€nnen upplever pĂ„verkade dem inför att ?komma ut? för sin familj och hur dessa faktorer pĂ„verkade mĂ€nnen. Även hur de förestĂ€llde sig att deras sexuella lĂ€ggning skulle kunna pĂ„verka familjen och relationer inom den, samt vilken roll och betydelse mĂ€nnen upplever att familjen har/hade i deras ?komma ut?-process.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Detta Àr en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusförÀldrars behov av riktat stöd i förÀldraskapet. Den ombildade familjen bestÄr av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer dÀr enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare lÀggs fokus pÄ bonusförÀlderns upplevelse av att bli en del i en sÄdan familj. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusförÀldrar. De intervjuade bonusförÀldrarnas familjesituationer skilde sig Ät pÄ mÄnga sÀtt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförÀlder kan uppleva sin situation.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.