upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka unga elitfotbollsspelares förhÄllningssÀtt och instÀllning till sin elitsatsning.FrÄgestÀllningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och ÄterhÀmtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina förÀldrars nÀrvaro och reaktioner pÄprestation?? Vilka förutsÀttningar upplever spelarna finns för att uppnÄ sina mÄl?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, dÀr sammanlagt sex spelare frÄn tvÄ av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrÄn att de Àr framstÄende i sin Äldersgrupp och studerar pÄ ett fotbollsgymnasium. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrÄn Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att förÀldrarna har en stor betydelse för spelarna.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

Om lek och leksaker pÄverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att pÄverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val nÀr det gÀller leksaker och att anta ett medvetet förhÄllningssÀtt till barns sÀtt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sÀtt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes Ätta videoobservationer dÀr varje observation omfattade 30 minuter.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smÀrta med hög intensitet och lÄng duration. Symtom vid fibromyalgi karaktÀriseras av smÀrta och fatigue.  MÄnga individer upplever att sjukvÄrden och samhÀllet inte har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi pÄverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vÄrden.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rÀtt behandling och stöd tillfrisknar ÀndÄ de flesta frÄn sin Àtstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet frÄn Àtstörningen, för att sjuksköterskan ska fÄ en ökad förstÄelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och dÀrmed kunna hjÀlpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan sjÀlv kom till insikt om sin sjukdom och lÀrde sig begripa och hantera sina kÀnslor, sin sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla.

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppvÀxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frÄgan har vi anvÀnt oss utav sjÀlvdeklarationsenkÀter som respondenter har besvarat vid 15 Ärs Älder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundÀrdata frÄn Karolinska Institutet som har genomförts pÄ tvillingar, vilka har följts upp under flera Är. Denna studie utgÄr dock enbart frÄn sjÀlvdeklarationsrapporterna frÄn 15 Ärs Älder. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppvÀxten och sjÀlvdeklarerade antisociala beteenden vid 15 Ärs Älder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Efter fem Är pÄ Konstfack lÀmnar jag snart denna studietillvaro för att gÄ ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar dÀrför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro dÀr jag tror att mÄnga fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som Àr berövande pÄ de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har dÀrför arbetat med hur jag kan minska avstÄndet mellan min tankevÀrld och den nya verklighet jag vill översÀtta mina tankar till.

Bakgrund: En engagerad pappa Àr betydelsefull för barnets hÀlsa och utveckling. Genom att ge stöd i förÀldraskapet kan barnavÄrdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hÀlsa. Syfte: Att belysa de svÄrigheter och utmaningar pappor till smÄ barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd frÄn BVC. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

JÀmstÀlldhet Àr ett begrepp som stÀndigt debatteras. JÀmstÀlldhetsdiskursen Àr nÀrvarande i familj och skola, sÄvÀl som pÄ arbetsplatser och inte minst pÄ den politiska arenan. Trots att ojÀmlika könsstrukturer lyfts fram i samhÀllet idag finns problemen kvar, och det kön vi har pÄverkar till stor del hur vi lever vÄra liv. Denna studie fokuserar pÄ jÀmstÀlldhet i familjen, med syftet att beskriva hur jÀmstÀlldheten ser ut i par dÀr minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet Àr vidare att beskriva huruvida förÀldraskap pÄverkar graden av jÀmstÀlldhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Unga utgör framtiden och Àr ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svÄrighet för banker att veta hur de ska nÄ de unga. Denna uppsats beskriver hur unga vÀljer bank. Resultatet visar att unga Àr kÀnsliga för familj och omgivningens pÄverkan, och det Àr det som i första hand styr deras val av bank. De har Àven höga krav pÄ tekniska lösningar och det Àr dÀr utvecklingen bör ske för att nÄ de unga..