Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ större kÀnnedom och söka svar pÄ vad som frÀmst motiverar och driver grundskoleelever till att vÀlja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar Àven svar pÄ hur elever upplever skolgÄngen i gymnasiet med fokus pÄ bÄde skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gÀller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.VÄr studie Àr genomförd pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt och bygger pÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, dÀr tvÄ grupper med totalt Ätta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien Àr att skolors marknadsföring i form av gymnasiemÀssor och studievÀgledning i grundskolan inte pÄverkar eleverna nÀmnvÀrt i sina gymnasieval. Eleverna sjÀlva vÀljer helst gymnasieskola utefter familj och vÀnners referenser dÀr förÀldrarnas Äsikter i bÄde skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall Àven Àr avgörande. Den geografiska nÀrheten till skolan Àr ocksÄ av stor betydelse dÄ eleverna vill ha den komforten.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig nÀr de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förvÀg kÀnda sÀrskilda behov pÄ grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svÄr social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lÀmnade vid födseln. Dessa separationer kan sÀtta djupa spÄr hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppvÀxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrÄgor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sÄdana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen Àr kronisk och kÀnnetecknas av stor urinmÀngd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen Àr livslÄng vilket leder till livsstilsförÀndringar för barnet. Sjukdomen pÄverkar samtidigt hela familjen kÀnslomÀssigt och en stor omstÀllning krÀvs för att fÄ livet att gÄ ihop. OmhÀndertagandet av hela familjen Àr viktigt dÄ det pÄverkar dem i hur de ser pÄ sjukdomen och klarar av att gÄ vidare i livet.

Bakgrund: Varje Är dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vÄrd i livets slutskede. En lugn och vÀrdig död har skildrats med ett holistiskt synsÀtt dÀr man ser hela mÀnniskan, dÀr nÀrstÄende och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom Àr av stor betydelse vid i livets slutskede. SmÀrtlindring och annan form av individuell vÄrd bör beaktas för att upprÀtthÄlla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede.Syfte: Att belysa hur hÀlsa och ohÀlsa beskrivs av patienter i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter tagits fram och skapat ett resultat.Resultat: Informanter beskrev att de vill leva sÄ normalt som möjligt trots situationen.

 Flickor med AD/HD upptÀcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera omrÄden under uppvÀxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förstÄelse kring hur diagnosen AD/HD kan pÄverka livet under uppvÀxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjÀlp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanstÀllning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade pÄ sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jÀmnÄriga relationer och sjÀlvuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman Àr betydelsefulla omrÄden för en flicka med AD/HD under uppvÀxten.

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Denna studie handlar om hur förÀldrar ser pÄ sin förÀldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet Àr att undersöka senmoderna förÀldrars syn pÄ sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppvÀxt. Vi stÀller oss frÄgorna: Vad innebÀr en senmodern, god uppfostran och hur vill förÀldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi anvÀnder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, dÀr medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien Àr analyserat horisontellt och sammanslaget.

Introduction: About 160 children with Down syndrome are born each year in Sweden. They will spend their first time in life at the neonatal departments around the country. Previous research has shown that parents in these situations have experienced an unsatisfying behaviour from the caregivers and that they are not getting the care they desire. However the research that reflects the nurses? role in these situations is sparsely studied.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebĂ€ra stor sorg och krisreaktioner. DĂ„ familjemedlemmarna Ă€r fullstĂ€ndigt oförberedda pĂ„ dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vĂ„rdade kan vĂ„rdpersonal dĂ€rmed skapa en mer tillfredstĂ€llande vĂ„rd.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande vid plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primĂ€rstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemĂ„l om vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer Àn 50000 personer av cancer varje Är, men det Àr inte bara patienten som drabbas utan Àven alla nÀrstÄende. Ca 35 % av all cancer gÄr inte att bota och vÄrden blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara nÀrstÄende i denna situation framkallar mÄnga olika kÀnslor.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en palliativ patient med cancer.Metod: Studien Àr utförd utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ sex biografier dÀr resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en patient med cancer tar fram mÄnga motstridiga kÀnslor sÄsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som nÀrstÄende fÄ bekrÀftelse frÄn sÄvÀl den sjuke som frÄn vÄrden belyses, liksom vikten av att fÄ stöd och hjÀlp frÄn vÄrden för att orka vara den starka som alltid finns dÀr. Betydelsen av familj och vÀnner belyses ocksÄ.Slutsats: Studien visar tydligt att vÄrden mÄste bli bÀttre att i ett tidigt skede möta upp de nÀrstÄende och Àven se deras behov.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat frÄn 15 till 21 procent bland mÀn och kvinnor i Äldern 35-44 Är. Sveriges befolkning lever lÀngre idag, framförallt för att hjÀrt- och kÀrlsjukdomar har minskat. DÀremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det Àr cirka 400 unga vuxna varje Är som insjuknar vilket pÄverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre Äldrar kan bero pÄ förÀndrade levnadsvanor.

NÀr ett barn i en flerbarnsfamilj blir diagnostiserad med en funktionsnedsÀttning pÄverkar det inte bara barnet i sig, utan Àven resterande familj. FörÀldrarna mÄste anpassa sina vardagliga rutiner efter barnet, och syskon kan ibland kÀnna att de inte fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Tidigare forskning visar att syskonrelationen till barnet med funktionsnedsÀttning pÄverkas negativt nÀr uppmÀrksamheten frÄn förÀldrarna skiljer sig mellan barnen. Syftet med studien Àr att beskriva och söka förstÄelse kring sex vuxna syskons upplevelser av att vÀxa upp med ett syskon med funktionsnedsÀttning, samt hur det pÄverkat uppvÀxten och relationerna till barndomsfamiljen. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Àr baserad pÄ intervjuer frÄn sex informanter dÀr samtliga vuxit upp med ett syskon som diagnostiserats med funktionsnedsÀttningen autism eller Downs syndrom.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien Àr att belysa familjens upplevelser av palliativ omvÄrdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjÀrdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom pÄverkar förÀldrarnas roller, inbördes och mot barnen och Àven syskon blir Äsidosatta. Vetskapen om att det inte gÄr att bota barnet upplevs för förÀldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett sÄ normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan Ären 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansÄg förÀldrarna vara viktig för att vÄrden skulle vara av god kvalitet.